Spure of the moment

Fick en fråga igår om jag och min älskade gravida flickvän ville haka på till Branäs. Det lät ju bra...
Så vi sa jag, fixade så vi kunde vara ifrån respektive jobb och så var det bara att gräva fram termobyxorna och skidjackan ur de djupaste kartongerna i källarutrymmet. Jag har inte lokaliserat skidhandskarna än men jag har en förhoppning att jag hinner hitta dem innan jag går ner till jobbet vid 2 - 3-tiden nån gång.

Annars har det varit Gothia cup för hela slanten de senaste fyra dagarna. Det har varit en del folk nere på Klubbhuset dessa dagarna och vi har knappt hunnit äta. Det har gjorts i farten under tiden man krängde en toolbag.

8.30 började dagarna och slutade oftast någonstans där, dvs 8.30. Knäna och fötterna fick mest stryk och jag måste säga att jag har sovit riktigt bra den här nätterna. Inga större problem att få påhälsning från Mr Blund direkt.

Så upp med tuppen imorgon och vägen om barnmorskan, innan det blir inhandling av mat inför skidtrippen. Sen var det den där grejan att hitta handskarna. Annars är allt packat. Ska bli skönt att komma iväg ett par dagar och komma ifrån allt. Det är nyttigt lite då och då.

Enda kvarvarande problemet jag har nu, förutom handskarna, är hur jag får ljudet från macen till tv:n när jag spelar upp film från datorn. Jag har Johannebergs största utbud av kablar och datasladdar men jag får inte till ljudkombon som löser mina problem. Kanske att jag åker ner till MacForum imorgon och kompletterar...

Fred ut!

X3M Sommarskola

Nu är det snart jul och det känns fortfarande som om det är någon månad kvar. Jag var på stan och köpte några julklappar till min kära flickvän men när solen lyser och termometern stod på 10 grader (om än i solen och vindstilla) så går det liksom inte att ta julen på allvar. Jag hann gå över hela stan och knödde mig in i Nordstan av alla ställen. Där det alltid är mycket folk och garanterat ingen sol. Men att handla julklappar är ju ingen lek...

Allt fler anmälningar börjar nu trilla in på Sommarskolan. Ett tiotal har redan hört av sig och nu kommer det välla in under de närmsta veckorna. Det fylls alltid fortare än man trott. Så är du född 91 - 95 så titta in på
hemsidan. Sjunde året är det i år och konceptet har satt sig rätt bra nu för alla deltagare. I år har jag lite personliga mål att höja ledarnas upplevelse. Vi får se om det går att hitta på lite ändringar som gör det ännu bättre.

Jag längtar till Kungshamn hur som helst. Sommar, sol, ligga på en handduk vid havet och ha uppsyn över sådär en 40 - 50 deltagare... inte mycket som slår det faktiskt. I år får jag ju dessutom ha översyn över en egen blivande innebandyspelare. Vid tiden för Sommarskolan är han/hon dock bara drygt tre månader... så vi får väl se om jag börjar träna knackskott eller dragare först...

Nu är det julefrid. En sista dag på Klubbhuset imorgon innan lite långledigt. Sen bryter helvetet lös i form av Gothia cup. Då lär det finnas att göra i Klubbhuset. Sådär en 9000 deltagare lär väl hitta in förr eller senare... Jag laddar redan.

Dagens boktips

Gjorde ett ryck och inhandlade lite nya böcker för någon vecka sen. Första är avklarad. Sam Bourne, The last testament avnjöts under veckan som gått. En helt ok bok som inte riktigt nådde Da Vinci-koden eller Jag dödar av Giorgio Falletti.

På nattduksbordet just nu: The Venetian betrayal av Steve Berry, David Baldacci's The Whole truth, Slam av Nick Hornby, Alta Fedeltà av Nick Hornby (High Fidelity på Italienska) och sist men inte minst Vänta barn som är utgiven av Gothia förlag. Förutom att jag bläddrar i Vänta barn en hel del så tänkte jag ge mig på Hornby's Slam härnäst. Jag älskar julen, när man kan sjunka ner i soffan och klämma en vörtbröd-macka med julskinka och försvinna in i böckernas värld en stund. Inte mycket som slår det faktiskt...

Alta Fedeltà har jag försökt att komma igång med flera gånger. Men italienskan är lite svår för mig även om jag läst den ett flertal gånger på engelska. Men någon dag skall jag ta mig igenom. Just nu är jag på sid 19. (För typ femte gången).


En vanlig kväll i stan...

Som vanligt så hjälpte det inte att jag sagt till om att jag skulle gå tidigare för träningens skull. 19.00 började träningen och just då fick jag ställa in Klubbhusskylten. Sen småstressade jag alla 108 meter till B-hallen med träningsväska och klubbor i högsta hugg.

Jag glömde kolla klockan men det stod några i hallen och bytte om vid sidan av sargen. Jag anslöt till omklädningen. Sen hanns 4 varv runt planen för lite uppvärmning och så var IBK Göteborgs träning, för dagen småmål med 4 i varje lag, igång.

Det hala underlaget, som närmast kan jämföras med en knagglig mars-is, är inte helt optimalt för mig. Med lite känningar i benen från gårdagens gym- och löppass med PT Andblad, så fick jag ta det lite lugnt. Inga ruscher eller annan påfrestning på svaga baksidor. Tyvärr höll väl passningsspelet samma klass som mina baksidor men jag höll ÄNDÅ normal IBK Göteborg-nivå (div 4).

När man sen kommer hem och förväntar sig lite käk, så hittar jag flickvännen mer eller mindre avdäckad i soffan. Hon hade mått dåligt hela dagen och "Ärtan" hade levt rövare i magen hela dagen och roat sig med att testa gripförmågan runt de inre organan. Tydligen har "Ärtan" ett stadigt grepp redan nu... En blivande powerforward kanske?

Så istället för att komma hem till uppdukad candle light-dinner, så var det till att ställa sig och diska, laga mat och plocka lite. Vardagsglamour! Så 21.51 är jag nyäten och ganska trött. Och imorgon är dagen fullspäckad. Träning tidigt. Nytt löp- och gympass med PT. Han kör hårt med mig nu. Sen är det inhandling av morgondagens pokerkvälls-tilltugg. Laga till maten och sen min favoritsysselsättning; städa. Sen får jag skynda ner till Klubbhuset och köra några timmar innan jag får hasta hemåt och släppa in de inbjudna pokerhajarna. Mer rapport om hur det gick längre fram.

Idag var jag på posten för att skicka ut inbjudningar till vår
Sommarskola. I företagskassan på Kruthusgatan, så finns det en liten lucka och bredvid luckan sitter det en ringklocka. Den ringer man när det inte är någon bakom luckan. Således tryckte jag glad i hågen på klockan. Genom den tunna väggen och den stängda dörren hörde jag en kvinna stöna högt. -Jag blir så trött. Sen öppnades dörren och kvinnan kom fram till luckan. Jag kunde bara inte hålla mig och sa: -Jag hoppas inte det är mig du är trött på? Samtidigt så log jag och det skall tilläggas att jag sa det i klämkäck Åsa-Nisse-stil. Hon svalde ändå tungan men höll god min och det syntes rätt tydligt att hon kände sig rätt dum. Men jag var fortsatt glad och skojade vidare med henne. Jag inser ju att det är hysteriskt mycket för stackars Postenpersonalen i dessa tider. Men lite kul var det ändå.

Jag funderade på hur länge sen jag såg en Superligamatch live och jag kan banne mej inte komma ihåg när det var. Säkert ett par månader sen. Helt sjukt. Jag längtar verkligen efter att få titta på lite innebandy. Jag får väl ta mig till någon division 1-match istället. Är lite intresserad av att titta på Waves med oklippte arbetskollegan Rasmus. Han gör ju en del poäng den pojken. Trots frillan...

En Curve med mos

Det kanske är en affärsidé för Klubbhuset? Vem vet?

Idag var jag tidigt på gymmet i Skatås ihop med den ständige följeslagaren PT. Han behövde jobba igenom kroppen efter en helg i Praha. Vi var båda uppe med tuppen, då min kära flickvän började tidigt imorse och snoozade sig upp i vanlig ordning. Jag hatar snooze, när jag försöker sova. För är jag väckt så är det kört. Då är det bara att gå upp.

Janne var hos IFK-skalpellen, a.k.a. Dr Swärdh. Det var tidigt tidigt och sen till bilverkstaden, där jag hämtade upp honom.

Så strax efter 9 var vi på Skatås för att stärka upp lekamen. Det var vi och en samling gubbar. Bland annat så fick jag syn på en gammal gubbe som jag ärligt och uppriktigt hatade när det begav sig. Det var nämligen vår gamla mattelärare på gymnasiet. Börje "Bison" som vi brukade kalla honom. Han hade en ovanligt irriterande förmåga att förklara matematiska problem på ett sätt så man inte förstod någonting. När man sen bad honom att förklara igen, så berättade han med exakt samma ord och tittade på dig som om du var dum i huvudet. Och det råder inga tvivel om att han tyckte det om HELA klassen som inte förstod hans komplicerade förklaringar.

Det hjälpte inte att säga att vi inte förstod hans förklaring och bad om en till förklaring på ett "annat språk". Exakts samma förklaring kom en gång till och så såg han ännu mer oförstående ut. Inte konstigt att denna sanna antipedagog inte var den populäraste läraren.

Jag kan väl tillägga att jag inte hejade på honom och jag hoppades han inte kände igen mig. Jag tror jag kom undan.

Idag gick betalningen till SIBF för min övergång. Jag skall posta övergången imorgon och sen tar det väl någon vecka minst. Nu i juletider får man väl räkna med mer kanske. Så efter nyår så...

Bk Botta Matts - inför 2009

Mycket sport nu... Jag har idag betalat in övergången från Pixbo till Göteborg. Det ger mig nån vecka till som rödräv men sen så...

Jag har dessutom skickat ut en "heads up" till den tilltänkta truppen i Bk Botta Matts. Det är snart dax att anmäla laget inför 2009. Ett år som lovar en fin fotboll, smekande teknik och härliga tillrop... på planen bredvid. Själva kör vi den vanliga stilen även i år.

...och kan man räkna in poker till sport, så kör vi ALL IN nu på torsdag. Då är diverse väl utvalda inbjudna till Casino Råjal.

Hörde förresten att vi hamnade på IOK:s väntelista till olympiaden tillsammans med bl. a. Bridge. Vet inte om det är sant... men det hade ju varit kul att se försöken i Bridge... eller? NÅgon som vet om detta är sant? Jag orkar inte googla...

Hyvä Hyvärinen

Så lyckades till slut Finnarna besegra sina hjärnspöken och med andan i halsen och med ett krampaktigare spel än någonsin, så bärgades VM-guldet. Måste kännas skönt för dem att äntligen ha lite flyt i rätt tillfälle. Den har de förtjänat. Och med 0 - 4 efter en period så skall Sverige vara nöjda att de ens kom till sudden.

Nu kommer alla säga att det var fel manskap i Sverige och jag kan verkligen instämma i den till viss del. Jag hade antagligen inte bytt någon i de första två femmorna men Sverige har ju varit bättre för att vi har bättre offensiva vapen än motståndarna. Så varför Mikael Karlsson saknades är för mig fortfarande en gåta. Där har vi en kille som kan låsa upp ett deffande Finland när det knyter sig för andra anfallare i Sverige.

Sen är känslan ändå, om vi bortser från Sjögrens och Sveriges första period, att vi ändå är något bättre än Finnarna. Men ibland räcker inte det.

Synd om Sjögren, som brukar vara jämnheten själv. Men det var inga enkla lägen för honom. Hur som helst så var det ju rätt att byta målvakt trots att det inte var hans fel. Ibland är man ur zonen helt enkelt.

Tycker ändå att det är kul att det varit så jämnt i slutspelet. Det är ju det vi alla vill ha. Spännande innebandy. Men vad många mål som vi missade. Bl. a. Quist/Nilsson-målet i sudden mot Schweiz. Ingen kamera lyckades fånga upp vem som var sist på bollen. Det hade ju aldrig hänt med kortsideskameran... :-)

VM-semifinaler

Uppe med tuppen idag och har en hel del framför mig. Först några timmar på Klubbhuset och sen julmat och gäster hemma. Detta blandas upp med två VM-semifinaler. För er som inte kan se dessa, kan jag avslöja redan nu hur det går.

Finland - Tjeckien 6 - 4
Ett inspirerat Tjeckien ger Finnarna en rejäl match som avgörs först mot slutet. Galen publik.

Sverige - Schweiz 8 - 5
Sverige får det att lossna och håller en tvåmålsledning mest hela matchen. Calebsson 2, Jihde 2, Fischerström, Emanuelsson, K-J Nilsson, Eskelinen.



Skrivlusten tillbaka!

Det har varit blekt med inlägg senaste veckorna. Ovissheten med arbete och semester har en viss påverkan på skrivlusten helt klart. Nu är jag inte klar med att hitta jobb än, och det kan ta ett tag med rådande omständigheter, men suget att skriva ner några ord då och då har definitivt ökat igen.

Jag var på Hornbach för 4 dagar sen och skulle titta på ramar. Jag och Erika handlade tre tavlor i Thailand och de togs hem ihoprullade i ett plaströr som handbagage. Jag har varit på jakt efter spännramar och att få dem uppramade eller uppspända snarare. Mitt första samtal gick till Gallerix och där var svaret att tre tavlor på ca: 1 x 1 meter kostar i runda slängar 4500. Tack men nej tack.

Nästa samtal gick till någon mindre gallerist i Lunden och där sjönk priset till lite över 3000. Trodde hon. Jag kände att när de tre tavlorna gick på 1500 tillsammans, så ville jag inte lägga det dubbla på att spänna upp dem på en träram. Jakten gick vidare... hence Hornbach. Vi tänkte köpa virke och snickra ihop ramarna själva men 30 meter in i Hornbachs lokal, så uppenbarade sig ramavdelningen. Där ställde jag av ren nyfikenhet frågan vad färdiga ramar skulle kosta. Svaret blev 870 kronor för alla tre och två dagar senare hade min beställning anläng och låg hemma på matsalsbordet.

Nu återstår "bara" det lite pilliga jobbet att häfta upp de inte spikraka dukarna på ramarna. Kan bli en utmaning men för 870 spänn kan jag faktiskt leva med något skeva tavlor. Häftapparaten är inlånad från farsan och tålamodet likaså... det kan nog bli något det här!

En diskmaskin är en diskmaskin är en diskmaskin. Suck. Vår diskmaskin, av typen bänkdiskmaskin, krånglar i vanlig ordning. Den funkar några gånger, sen måste den vila i två veckor bara för att fungera helt plötsligt igen. Mycket märkligt. Men kanske inte ändå. Jag inser ju att något behöver ränsas ut men jag är livrädd att om jag kopplar loss något så kommer hela köket ligga under vatten inom kort. Jag har till och med ringt en kompis kompis som är rörmokare men han avbokade vår planerade randevouz idag, då han hade lite mycket att göra. Återstår att se om det räcker att skruva åt en slang eller slänga hela skiten och inhandla en ny fräsch husslav.

Just nu i skrivande stund tänkte jag också få tummen ur och faktiskt betala in min övergång från Pixbo IBF till IBK Göteborg. Vem fan hade trott att jag skulle lira i RBK. Inte jag åtminstone. Det var ju ett av mina favorit-hatlag på den tiden det begav sig. Innan nyår måste övergången skickats in till förbundet. Jag missar seriefinalen i helgen mot Frölunda men sen är jag åtminstone spelklar. Sen återstår det att se hur bra baksidan håller. Rehaben och löpningen får underhållas i december.

Gymmet för alla med torgskräck

PT (Personal Trainer Andblad) och jag åkte till Nautilus vid Holmens herr idag. Vi skulle testträna på deras gym. Anläggningen var gigantisk om man jämför med t. ex Jupiter på S:t Pauligatan i Lunden i mitt gamla hood. Ta Jupiter X 100. Det var fantastiskt stort. Två våningar och minst 8- 900 kvadrat antagligen. Det innebär i runda slängar 400 - 450 kvadrat var för mig och PT. 10.45 äntrade vi Nautilus och mottogs av en leende tjej i disken.

Sen såg vi ingen mer människa förrän en trekvart senare, då två tjejer trillade in på gymmet.

-Där ökade populationen med 100 %, sa jag.

-Och nu är den helt jämställd oxå, sa PT.

Efter den folktomma upplevelsen, så konstaterade vi att Jannes krav på ett gym med något att titta på inte direkt uppfylldes. Så vår provträning är allt som Nautilus äras av PT och mig. That's for sure!

Vi hann med lite shopping med, innan det var dax att åka ner till Klubbhuset igen. PT däremot, skulle hem och packa inför Prag. Nä..., jag är inte alls avundsjuk. Titta VM-final, dricka bira med massa polare och heja på Schweizer-Anton med anhang. Istället får jag nöja mig med julbord hemma på Utlandagatan. Inte så illa det heller iofs!

Fred ut!

Formel 1 - Julfesternas ledstjärna

För ett antal år sen startade en tradition. Det var en julfest hemma hos PT (Personal Trainer Andblad) och hans eminenta julfest-medarrangör, vi kan kalla honom Zone-mannen. Där plockades tärningsspelet Formel 1 fram mitt i glögg och julmat. Det hela slutade med fylla, skandalscener, en överbefolkad hiss som fastnade och många garv. Ni vet hur det brukar sluta när ett gäng medelålders herrar skall leka unga igen...

Den kvällen i december för några år sen har sedan dess utvecklats och tilldragit sig allt fler nyfikna deltagare. I år var vi 22 stycken och formel 1-bilarna är allt slitnare. Många saknar hjul, några saknar färg men det fyller ändock sitt syfte.

Det var även på en sådan här tillställning som den f.d. Superligatränaren, vi kan kalla honom Schweizerproffset, klev rätt upp i en stupränna och hamnade på Östra. Jag körde honom själv till sjukan för övrigt.

Just detta pratade jag, Reichen och Mats om när vi med försiktighet närmade oss den tidigare nämnda trappan. Mats tog upp saken och nämnde att det var väl här som Anton, förlåt... Schweizerproffset, lyckades slå hål på huvudet förra året? Jo visst, konfirmerade jag. Erik började då raljera om hur sjukt det var att något sådant kunde hända. Samtidigt som han började gå uppför trappan. Han fortsatte att orera och vände sig om mot oss andra och missade den sylvassa stuprännan med ungefär 3 millimeter. Jag och Mats hann inte reagera innan det var försent men med minsta möjliga marginal slapp jag Östra det här året.

Tärningarna kastades sedan större delen av kvällen och jag var aldrig med i matchen. Men det spelar liksom ingen roll i det här spelet. Där är alla vinnare. Så härligt Svenskt!

InnebandyVM

Det är ändå rätt skönt att kunna se matcher från VM trots att man inte är på plats i Ostrava eller Prag. Tv4 Sport är rätt gött att ha. Jag såg Sverige - Tjeckien häromdagen och trots alla skriverier om att det var jättestämning och Tjeckerna inte är så dåliga, så såg jag tre poäng till Sverige. Inte mer, inte mindre.

Förstakedjan med Jihde, Djurling, K-J är väl den som levde upp till förväntningarna mest. Sen syns det lång väg att de känner förtroendet från tränarna och vet att de får lira hur det än går. En given förstafemma helt enkelt. När Quist gör comeback, så kommer de bli ännu giftigare.

Warbergsfemman med Calebsson hade det rejält trögt. Det var väldigt många bortslagna bollar från backparet och jag tror inte att de är speciellt nöjda. Vi får hoppas att de toppar sig mot semi, när det verkligen gäller.

Tredjelinan gjorde det de skulle med Gillek som oförtröttlig striker. Att man spelade vidare på första och andralinan ser jag mer som ett försök att spela in andralinans form. För så värst många målchanser tyckte jag inte de lyckades vaska fram i matchen. Lite större krav skall vi ha va?

Ska bli kul att följa Finnarna och framförallt Svenskarna i semifinalerna och i finalen. Eller blir det någon överraskning?

Innebandynostalgi

Jodå, innebandy. Det är faktiskt det jag går och längtar efter för tillfället. Jag missade träningen igår, för jag var tvungen att hålla ställningarna på Klubbhuset. Men nog spritter det lite i innebandynerven faktiskt.

VM på gång. Jihde och grabbarna åkte idag till Tjeckien för att lira hem nästa guld. Om nu inte finnarna vill något annat. Det närmar sig en finsk seger för varje mästerskap och någon gång skall de väl lyckas övervinna sina demoner och faktiskt vinna när det gäller. Har lite på känn att det faktiskt kan hända det här VM:et redan.

För inte kan väl Schweiz? Nä.... så långt skall vi inte gå.

Det fullkomligt vimlar av hemmamatcher för Pixbo Wallenstam. Jag missade en när jag var i Thailand och så är det helt plötsligt någon månad till nästa. Vad fan händer? Jag vill ju se Pixbo nu! Saknar att sitta på läktaren och såga motståndare i smyg.

Funderar på om mina baksidor någonsin tillåter en comeback. Sprang i Skatås i tisdagsmorse och insåg att de lite drygt 9 kilometrarna satte sina spår i framförallt knät, som gjorde riktigt ont när jag gick i trappor resten av den dagen. Hade varit kul att få spela en säsong oskadad och fulltränad en gång. Undrar vilken klass man hade hållt då? Jag vill tro att jag fortfarande hade kunnat lira division 1-bandy men 2:an kanske är mer realistisk. Där harvade jag småskadad förra och förrförra året. Svårt att säga när jag (tro det eller ej) byggde min spelstil på min snabbhet i mina yngre år. Någon dribbler är jag ju knappast...

Jag har en övergång påskriven och klar från Pixbo IBF till IBK Göteborg liggandes hemma. Jag skall skicka in den när jag känner att jag kan spela match. Få se när det blir.

Thailändarna kan inte skriva "L"

En av kvällarna på restaurang i Ao nang, så hamnade vi på Tantas. Den hette så restaurangen. Den var ganska stor och låg 100 meter från hotellet. Där satt vi och bläddrade i menyerna och då fick jag syn på dessert-foldern som stog uppställd på bordet. Jag började ögna igenom de olika sidorna på foldern och fastnade då för den här:



Tittar man riktigt noga så ser man att det står BANANA SPRIT för ynka 140 baht. I vanlga fall hör man ju asiater som säger flied lies... men man undrar ju hur det gått till när den här sköna felstavningen kom till. Var det en Thailändare som fick höra Banana split och som bara antog att l:et i split skulle vara ett r? För det låter ju så för dem...

Jag var tvungen att testa denna fantastiska efterrätt hur som helst men tyvärr var det bara en klassisk Banana split. Men det skulle nog vara en bra affärsidé att införa en Banana sprit. Jag måste ta upp det med någon krögare vid tillfälle...

Isuzu till förbannelse

Sådärja! Äntligen (nåja...) hemma igen från landet som gett oss stekt ris och biff. 2 härliga veckor i solen med en allt gravidare flickvän. Vi tog sista chansen att åka på långresa helt själva och kunde nog inte valt mycket bättre. En vecka på lugnaste lugnet i Koh Lanta. En liten stad, Saladan, några tuk tuk-meter bort, bjöd på ett fåtal restauranger och minsta möjliga shopping. Hotellet däremot var sagolikt bra. Vi hade en trerummare som var klart större än min förra lägenhet. Egen uteplats som vette mot en av poolerna och med egen trappa ner i densamma. Två tv, en himmelsäng och ett badkar att vältra sig i. Mycket bättre blir det inte...

Första veckan som sagt. Den var lugn. Hänga vid poolen, försöka komma iordning med tidsskillnaden. Det tog mig 5 dagar ungefär innan jag var på spåret igen. Jag kan inte sova på flygplan, det är bara så. Så 10 - 11 timmar på ett plan mitt i natten med kanske någon timmes halvtaskig sömn är inte den roligaste uppladdningen för en semester. Men vi hade ju inga tider att passa, så det gick att stå ut med.

På Lanta så var det som sagt inte mycket att göra. Vi lånade filmer på hotellet, gick och käkade på alla restauranger som låg på den 3 km långa stranden och undvek till varje pris den underhållning som bjöds på hotellets restaurang på kvällarna. Då bjöds det på livemusik och det kändes väldigt mycket dansband... fast Thailändskt liksom. Bedrövligt och det var bara alla barnfamiljer och äldre som stog ut med det där och som satt och åt i den något enerverande musikunderhållningen.


Koh Lanta, stranden vid hotellet


Jag var faktiskt uppe en dag och inspekterade gymmet, som jag hade tänkt besöka dagligen typ. Nu lyckades jag hitta något svepskäl varje enskild dag, så träningskläderna och löpskorna var de enda plaggen som inte var smutsiga när vi kom hem. Ganska typiskt va?

Efter en veckas relax och njutningar av lite lyxhotell, så var det dags att byta miljö. Vi blev körda till Krabi och Ao nang. Där landade vi på ett något enklare hotell men ändå helt ok.


Raylay beach east, Ao nang, 15 minuter med longtail-båt

I Ao nang kändes det mer som en liten stad. Lite mer butiker och stånd att strosa förbi och betydligt mer restauranger. Från Ao nang gick dessutom alla longtail-båtarna till alla olika stränder och öar som fanns i trakten. Riktigt schysst, och det tog mellan 15 - 30 minuter ut till de olika ställena. Fina öar och framförallt häftiga kalkstensklippor som gav de fina stränderna en mäktig kuliss. Riktigt visuellt häftigt och ni som har sett The man with the golden gun (jajemän, den gamle Bond-filmen) vet vad jag pratar om.

Vi passade även på att skolka från hotellet ett par dagar och bokade in oss på ett lite bättre hotell på Phi Phi Don. Den större av Phi Phi-öarna. Där strosade vi i den lilla byn, låg vid poolen och hyrde en egen longtail-båt med en förare såklart. Vi tog en sväng ut till lilla Phi phi ön; Ley. Där rattade vi förbi stranden som filmen The Beach spelades in på. Men roligast var ändå när vi åkte in i en liten bukt och snorklade. Vår mycket trevliga båt-ägare/förare slängde ut lite bröd i vattnet och inom några sekunder så fullkomligt kokade vattnet av fisk. Jag hoppade i och befann mig mitt i ett akvarium. Skitläckert. Jag hittade Nemo.


Phi phi ley, snorkelbukten.


Oerhört vacker och scenisk ö. Kan varmt rekommendera ett besök om ni tar er till Thailand. Det är lika långt med färja från Ao nang, Koh Lanta och Phuket till Phi phi. Ge och ta någon halvtimme bara... Men definitivt värt resan!

Två nätter på Phi Phi och sen några avslutande dagar i Ao nang. Vi valde bort tempel, elefantridningar och Thaiboxning och gick istället in stenhårt för att gå ut och käka gott, relaxa på olika stränder och öar och inte så mycket mer. Lite slö shopping men det räckte gott. Även på hotellet i Ao nang bjöds det på livemusik. Female duo, stog det på inbjudningarna till Thai buffet night. 299 baht, dvs 60-talet kronor, var priset för att stå ut med ännu sämre sång än på Lanta. Tack men nej tack. Det lät väldigt Karaoke och på början av veckan skrämde de bort i stort sett alla gäster. När vi kom tillbaks från Phi phi, så hade hotellet kryssat för 299 och skrivit 229. Då var det faktiskt rätt många som satt och led i restaurangen. Det såg vi när vi passerade ut från rummet ut till någon restaurang utan musikunderhållning.

På vägen från Lanta till Ao nang, så hann jag märka en sak. Landets bilpark består till 95 % av pick up:er. Övriga bilar är lastbilar och väldigt få "vanliga" personbilar. Av alla pick up:er jag såg, så var åtminstone 4 av 5 av märket Isuzu. Det var helt sjukt. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många pick up:er. Vad tuk tuk:arna är för märke vet jag inte... men jag kan ge mig fan på att Isuzu har ett finger med i spelet även där...

Take off

Idag har det varit en rätt skön dag. Jag tittade ut genom fönstret och konstaterade att det var grått, det regnade och det såg lite blåsigt ut. Ett litet leende letade sig fram till mina läppar... Så skönt att se rusket, när man ska resa bort från det.

Igår testade jag på en ölprovning hemma hos goda vänner. Riktigt kul upplägg men jag körde, så jag zippade minimalt av de 15 sorterna. Belgiska öl stod på menyn och jag var överraskad hur ett 9%-igt öl kunde smaka så gott som det gjorde. Alla som testat elefantöl vet ju hur illa det kan smaka...

Riktigt kul upplägg och nästa gång ska jag se till att lämna bilen hemma. Nu gjorde det ingenting denna gång. Jag hade lite att fixa idag och kände att en rejäl bakfylla borde undvikas.

Runt 16-tiden började jag fundera på vad jag skulle ha med mig inför Thailand-trippen. 2 veckor i värmen och jag packade lätt. Min resväska är faktiskt mindre än mitt handbagage. Det är faktiskt en kabinväska... och då har jag ändå packat ner joggingskorna. Jag räknar med att man kan tvätta lite där nere och sen har jag ett nästan tomt handbagage oxå att lägga eventuella prylar man handlar in. Skall jag säga sanningen, så har jag faktiskt lagt necessären i Erikas väska, som faktiskt är ganska liten den oxå. Jag säger faktiskt... ni vet hur de är kvigorna! Hon kom lite stolt med en bh i högsta hugg och sa inte så lite stolt att hon hade "bantat" bagaget. Duktig tjej, sa jag och tänkte nåt heeelt annat....

Idag var jag på Telenor och signade upp mig på nytt abonemang. Tele 2 är ett minne blott. Snart åtminstone. Vi har fixat så att vi kan snacka gratis. Erika och jag alltså... det är ju faktiskt inte helt fel, eftersom större delen av min telefontid ändå spenderas med henne.

Har fortfarande inte fattat att vi är på väg. Känns stort. Med hela första säsongen av Lost i iPoden, så skall jag nog klara mig.

Skall bli skönt att trilla ur sängen på
Chada Beach resort och glida ner i poolen imorgon...



See ya in a couple of weeks!

Fred ut!

Here we go

Det har varit en omtumlande tid de senaste veckorna. Det har varit tveksamt om vi skulle komma iväg de senaste månaderna men nu ser det ut som att det skall gå vägen. Men tack vare all tveksamhet så har vi inte kunnat njuta av att vi faktiskt skall åka. Så nu är det dax att njuta... för på söndag drar vi. Koh lanta nästa! Skall bara hinna med att skriva om CV:n och skicka ut den, fixa alla papper till A-kassan (det är ju ett heltidsjobb att rodda det...), jobba lite extra, gå på ölprovning, fixa hemsidan till Sommarskolan, Göra ett utskick till alla tidigare deltagare på Sommarskolan, packa väskan, tvätta, växla lite pengar, lacka om bilen, ladda mp3:an med böcker och musik och lokalisera passet.

Puh!

Men allt detta är bara en bisak... när man just kommit från sitt första ultraljud på Östra. Erikas och min bastard (vi är ju ändå inte gifta) går under arbetsnamnet "Ärtan". Om vi tittar på den första bilden av Ärtan och jämför med fadern från samma vinkel så ser vi redan likheter. Ni ser va?! Näsan, skallen... Inte helt olikt den
här killen heller...

       

Shit va häftigt det var att se det lilla hjärtat slå. Man får liksom en helt annan syn på saker och ting. Ärtan såg ut att må bra och låg och kliade sig i pannan på fotograferingen. Jag antar att han/hon inte ville vara med på bild. Se där! Ännu en likhet med farsan...

Nu är det turboplanering och fixande ända fram till söndagkväll, då planet lyfter mot Thailand. Det är runt 30 grader där nere men fortfarande på gränsen till regnperiod, så vi hoppas på korta (eller inga) skurar och mycket sol.

Nu kör vi!

3:e november, 2008. Kl. 21:27

påbörjades det här inlägget... För tillfället så går dagarna lite väl fort. Jobbar 11-19 och hinner klämma in lite träningspass på morgnarna. Sen skall det fixas med Sommarskolan, drickas äcklig vätska som smakar syntetisk hallon och diskas. Diskmaskinen krånglar igen. För åttonde gången... Man vänjer sig fort vid att ha diskmaskin. Den där hallonvätskan var bara en liten shot. Något som ingick i vårt vaccineringspaket vi bestämde oss för inför den kommande resan.

Jag skall göra min sista dag på jobbet imorgon. Det är ett möte med närmsta chefen och en lunch med mina närmaste kollegor. Någon slags avtackning för den tid som varit. 11 år ganska så precis. Nu vänder vi ett nytt blad i boken liksom.

Jag ska avboka ett möte, på ultraljud på fredag och så skall jag försöka göra första träningen (innebandy) på över ett år på onsdagkväll. Känns som det är lite för många saker som skall hinnas med fram till söndagkväll.

Ja just det. Jag skall hinna in till Arbetsförmedlingen oxå och anmäla mig som arbetssökande. Det blir på onsdag det.

Tar lite elektronisk semester i två veckor. (Om man nu inte räknar in lite fuskande med iPod och några Lost-avsnitt på den)

Har dragit ett och annat dragskott på rinken i Klubbhuset och längtan efter att få lira lite innebandy är rätt så stor. Jag är bara rädd att jag är bedrövligt dålig nu. Jag har en bra bit kvar tills jag kan springa ordentligt tror jag. Ska jogga runt på onsdag och känna lite. Funderar på att låna med en Curve och testa några dragare.

Mihu eller miffo?

Ni som kan er innebandy vet att Mihu är smeknamnet på vad vissa menar är den bäste innebandyspelaren genom tiderna. Mika Kohonen är bra, förbannat bra men världens bäste är han knappast. Efter att ha växt upp med Aga och lirat i samma lina som Hellgård, så vet jag åtminstone två som är bättre än Mihu.

Rätt trist tillställning på 4:an sport ikväll. Vreta kunde inte rubba mästarna. Men som jag sagt så många gånger förr: vem kan det, med Sjögren i målet. WIC hade kunnat lira med 4 juniorbackar och ändå vinna. Det känns så vissa matcher.

Underhållningen i matchen Pixbo - Balrog var betydligt bättre tyckte jag. Fick hjälpa Koppen att sätta betyg för innebandymagazinet. Jag försökte koncentrera mig på Balrogs manskap men ändå stod det att Berg och Hillborg inte spelade sista perioden. Jag glömde nämna för Koppen att dessa gjorde nåt byte var i tredje perran. Förut har jag bara sågat all betygsättning men nu när man själv sätter betygen, så märker man hur klurigt det kan vara. Jag och Koppen hade definitivt olika uppfattningar om en hel del spelare. Så blir det väl när man har olika stora förväntningar på spelare.

Kul att se Micke Karlsson, Blomberg & co när de hade som mest flyt. Då går det undan. Kul oxå att se Runne, Emil och Sallén trycka ner Balrog i egen zon i början av matchen. De spelade riktigt bra tyckte jag. Sen fick de ändå sitta sista perioden. Rätt eller fel kan väl diskuteras men när man vänder 2 - 5 till 8 - 5, så är det svårt att tala mot Vidar. Bra agerat för att vända matchbilden. Det blir väl en 5:a i coachning då... som jag lovade honom innan matchen.

Min interna vadslagning kring tv-matcherna med Daniel "Bobby" Johansson går vidare. Ingen lyckades pricka in resultatet idag heller. (vi får tippa två matcher var). Bobby hade 4 - 7 och 4 - 6 medan jag hade 5 - 5 och 6 - 4. Inte ens nära...

Var förresten med Bobby på ica uppe i Lunden ikväll innan matchen, och blev påhoppad av Belgiska pralinboden igen. Där i en av de trånga gångarna stod det en hylla fylld av choklad från BP. Jag kan inte gå någonstans längre utan BP:s närvaro. Sjukt!

Nä nu är det natten.

Fred ut!

Förföljd av Belgiska Pralinboden

Idag trodde jag det spökade... Först så var jag och min kära flickvän på Järnhälsan och tog en sil. 700 någonting per skalle och så sköt en sköterska varsin spruta i överarmen. Ingen effekt, ingen smärta och ett stort jaså. Men nu skall man tydligen klara att käka lite Hepatit A-mat utan risk. Skönt det, när man ska till Thailand snart.

Det kan visst spridas i Hepatit A-drinkarna oxå.

Men när jag parkerat bilen utanför Järnhälsan så kunde jag inte annat än att lägga märke till Belgiska Pralinboden, som låg i det angränsande huset. Klockan var ju nästan 10, så jag var redan rejält sugen på mat. Det hade ju gått minst två timmar sen frukosten.

Timpengen på ett vaccin-hak vill jag inte ens veta. Men jag funderar på att köpa lite kanyler och vaccin och öppna eget. Vilken affärsidé.

Efter Järnhälsan så fortsatte resan mot MVC. Jag släppte av Erika och parkerade och när jag gick från parkeringen till MVC så dök den upp igen. Belgiska Pralinboden. Lite spooky! Numera tittar jag mig över axeln hela tiden för att se om det dykt upp någon Pralinbod. Jag känner mig förföljd.


Tidigare inlägg Nyare inlägg