Innebandynostalgi

Jodå, innebandy. Det är faktiskt det jag går och längtar efter för tillfället. Jag missade träningen igår, för jag var tvungen att hålla ställningarna på Klubbhuset. Men nog spritter det lite i innebandynerven faktiskt.

VM på gång. Jihde och grabbarna åkte idag till Tjeckien för att lira hem nästa guld. Om nu inte finnarna vill något annat. Det närmar sig en finsk seger för varje mästerskap och någon gång skall de väl lyckas övervinna sina demoner och faktiskt vinna när det gäller. Har lite på känn att det faktiskt kan hända det här VM:et redan.

För inte kan väl Schweiz? Nä.... så långt skall vi inte gå.

Det fullkomligt vimlar av hemmamatcher för Pixbo Wallenstam. Jag missade en när jag var i Thailand och så är det helt plötsligt någon månad till nästa. Vad fan händer? Jag vill ju se Pixbo nu! Saknar att sitta på läktaren och såga motståndare i smyg.

Funderar på om mina baksidor någonsin tillåter en comeback. Sprang i Skatås i tisdagsmorse och insåg att de lite drygt 9 kilometrarna satte sina spår i framförallt knät, som gjorde riktigt ont när jag gick i trappor resten av den dagen. Hade varit kul att få spela en säsong oskadad och fulltränad en gång. Undrar vilken klass man hade hållt då? Jag vill tro att jag fortfarande hade kunnat lira division 1-bandy men 2:an kanske är mer realistisk. Där harvade jag småskadad förra och förrförra året. Svårt att säga när jag (tro det eller ej) byggde min spelstil på min snabbhet i mina yngre år. Någon dribbler är jag ju knappast...

Jag har en övergång påskriven och klar från Pixbo IBF till IBK Göteborg liggandes hemma. Jag skall skicka in den när jag känner att jag kan spela match. Få se när det blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback