Zellén zkriver

Som vanligt så hjälpte det inte att jag sagt till om att jag skulle gå tidigare för träningens skull. 19.00 började träningen och just då fick jag ställa in Klubbhusskylten. Sen småstressade jag alla 108 meter till B-hallen med träningsväska och klubbor i högsta hugg.

Jag glömde kolla klockan men det stod några i hallen och bytte om vid sidan av sargen. Jag anslöt till omklädningen. Sen hanns 4 varv runt planen för lite uppvärmning och så var IBK Göteborgs träning, för dagen småmål med 4 i varje lag, igång.

Det hala underlaget, som närmast kan jämföras med en knagglig mars-is, är inte helt optimalt för mig. Med lite känningar i benen från gårdagens gym- och löppass med PT Andblad, så fick jag ta det lite lugnt. Inga ruscher eller annan påfrestning på svaga baksidor. Tyvärr höll väl passningsspelet samma klass som mina baksidor men jag höll ÄNDÅ normal IBK Göteborg-nivå (div 4).

När man sen kommer hem och förväntar sig lite käk, så hittar jag flickvännen mer eller mindre avdäckad i soffan. Hon hade mått dåligt hela dagen och "Ärtan" hade levt rövare i magen hela dagen och roat sig med att testa gripförmågan runt de inre organan. Tydligen har "Ärtan" ett stadigt grepp redan nu... En blivande powerforward kanske?

Så istället för att komma hem till uppdukad candle light-dinner, så var det till att ställa sig och diska, laga mat och plocka lite. Vardagsglamour! Så 21.51 är jag nyäten och ganska trött. Och imorgon är dagen fullspäckad. Träning tidigt. Nytt löp- och gympass med PT. Han kör hårt med mig nu. Sen är det inhandling av morgondagens pokerkvälls-tilltugg. Laga till maten och sen min favoritsysselsättning; städa. Sen får jag skynda ner till Klubbhuset och köra några timmar innan jag får hasta hemåt och släppa in de inbjudna pokerhajarna. Mer rapport om hur det gick längre fram.

Idag var jag på posten för att skicka ut inbjudningar till vår Sommarskola. I företagskassan på Kruthusgatan, så finns det en liten lucka och bredvid luckan sitter det en ringklocka. Den ringer man när det inte är någon bakom luckan. Således tryckte jag glad i hågen på klockan. Genom den tunna väggen och den stängda dörren hörde jag en kvinna stöna högt. -Jag blir så trött. Sen öppnades dörren och kvinnan kom fram till luckan. Jag kunde bara inte hålla mig och sa: -Jag hoppas inte det är mig du är trött på? Samtidigt så log jag och det skall tilläggas att jag sa det i klämkäck Åsa-Nisse-stil. Hon svalde ändå tungan men höll god min och det syntes rätt tydligt att hon kände sig rätt dum. Men jag var fortsatt glad och skojade vidare med henne. Jag inser ju att det är hysteriskt mycket för stackars Postenpersonalen i dessa tider. Men lite kul var det ändå.

Jag funderade på hur länge sen jag såg en Superligamatch live och jag kan banne mej inte komma ihåg när det var. Säkert ett par månader sen. Helt sjukt. Jag längtar verkligen efter att få titta på lite innebandy. Jag får väl ta mig till någon division 1-match istället. Är lite intresserad av att titta på Waves med oklippte arbetskollegan Rasmus. Han gör ju en del poäng den pojken. Trots frillan...