Vita hjässor

Julen bringar inte bara julefrid och en upplyst höststad. Några extra kilon kommer som ett julkort på posten samtidigt. Efter att ha missat träningen de senaste två veckorna för jobb så är det bara att inse att formen inte är direkt matchlik. Däremot så mår själen bättre än någonsin. Nedvarvad, omhändertagen och bortskämd, precis som det skall vara i dessa tider.

Igår trillade jag och min flickvän ner på stan och browsade i julreasidorna. Ett par timmar räckte mer än nog och i varje butik jag gick in i gav bara känslan av att jag ville därifrån. Tittade lite slött men kunde inte få det där köpsuget eller lusten att hitta nåt fynd. en starkt bidragande orsak var väl att jag kände att pengarna ändå inte fanns där, så egentligen är jag rätt tacksam att inget blev inhandlat. Bytte en tröja och tjejen bytte lite underkläder och så satte vi oss och fikade istället.

Vi skulle nämligen gå och se Arn på bio. En lagom jobbig aktivitet en annandag. Bion var fullsatt och som tur var så satt inga tvåmetare framför oss. Ni som varit på Palladium vet att nivåskillnaden på bänkraderna inte är särskillt imponerande. Allra längst bak satt vi, på balkongen.

Mina förväntningar var sjukt låga inför filmen och bara det faktum att det är en svensk film sänker kraven några nivåer. I det hela så kändes ändå filmen hyfsad. Men då försökte jag verkligen se den med okritiska ögon. Skådisarna höll verkligen olika klass. Varje gång broder Guilbert (Vincent Perez) syntes i rutan t.ex., så höjdes nivån avsevärt. Samma sak när Saladin (Milind Soman) visade sig. Cecila Algotsdotter (Sofia Helin) däremot kändes inte helt hundra. Hon är förresten känd från Masjävlar sen tidigare. Nivån på filmen kändes oerhört ojämn. Kanske var det bara så att man är ovan vid en sån här typ av film där det pratas svenska. Stora stygga elaka krigare med mord i blicken och så skriker de inte -"i will kill you" utan -"jag skall döda dig" typ. Jag kan inte sätta fingret på det riktigt men som jag konstaterade igår: Den är tillräckligt bra för att jag vill se nästa.

Jag vet inte om jag såg fel men vid en närbild av Arn, en närbild där man går extremt nära, så såg det ut som Arn hade linser på sig. Men det kan väl inte stämma?!? Jag måste ha sett fel. För sådana nybörjarmisstag kan man väl inte göra i en sån här stor produktion. Sen hade alla munkarna en löjligt tydlig nyansskillnad på ansiktsfärgen och hjässan. Typ jag-har-precis-rakat-huvudet-för-att-spela-in-film-och-är-lika-vit-som-spöket-Laban-på-hjässan. Det var något jag störde mig på helt klart. Betyg underkänt till den hudnyans-ansvarige.

Annars får filmen godkänt. Väl värd en titt.

God jul och gott nytt år!

Idag har vi fixat och donat. Tänker inte skriva mer än att ge er texten till en väldigt passande sång...

[Jack:]
- Stackars Askungen.
- Knappt har hon en stund att vila,
- Ropar dom och hon får ila
- "Kom genast hit, kom genast hit"
[Styvsystrarna:]
- ASKUNGEN!

Hela dan får, hon arbeta,
hon får jobba,
hon får streta,
putsa, diska, tvätta, damma,
varje dag är det detsamma
[Musflickor:]
här hon putsar,
där hon sopar,
så snart dom inte ropar,
[Jack:]
det är ju hon som knogar
tills hon blir alldeles virrig,
darrig, stirrig.
[Musflickor:]
- Raska på nu, dumma flicka!

[Jack:]
- Ja, jobba på ni.
- Vet ni vad...?
- Askungen går nog inte på bal
[Musflickor:]
- Va? Inte det?
- Vad vad det du sa?
[Jack:]
- Ni ska få se.
- Dom fixar det nog.
- Med jobb, jobb och jobb
- Hon får aldrig sin klänning klar
[Gus:]
- Öh, öh. Stakars Askungen
[Musflicka:]
- Hej, vi ska sy den!

[Musflicka:]
Vi ska sy och vi ska klippa,
vi ska göra, ska vi tippa
För den stora galakvällen
Så ska vi sy modellen,
[Muskör:]
vi syr och släpper i den
och ett skärp av siden,
och Askungen på bal
bland gästerna i hundratal
den vackra flickan blir i slottets stora sal.

Sätt igång nu, skynda, ila
vi har inte tid att vila,
klänningen den ska vi klara,
ja, vänta lite bara.
[Gus:]
- Ja, jag klipper till med saxen.
[Jack:]
- Och jag kan sy och tråckla.
[Musflicka:]
- Låt du flickorna sy till den, du ska skaffa smycken.
[Muskör:]
Och den vackraste hon blir på hela kvällen.
Ja, den vackraste hon blir på hela kvällen.

(Paus)

[Muskör:]
En dröm ger åt tanken vingar
Den blir verklig då
I drömmen du allt betvingar
Och allt du vill ha kan du få

Och om du på lyckan väntar
Så kan du finna den en gång
Fast om ditt hjärta kanske gråter
[Gus:]
så kommer drömmen åter
[Jack:]
Och kärleken vaknar en gång

(Mellanspel och trallande)

[Jack och Gus:]
Och allt du vill ha kan du få

(Mer mellanspel och trallande)

[Musflicka:]
Fast om ditt hjärta kanske gråter
så kommer drömmen åter
Och kärleken vaknar en gång...
med en sång

(Mellanspel)

[Muskör:]
En dröm ger åt tanken vingar
Den blir verklig då
(trallande)
Och kärleken vaknar en gång

Dan före dan före Dan Corneliusson

Como är en underbar plats på denna jord. jag har åkt dit några gånger, man tar tåget från stazione centrale i Milano. Det är inte speciellt långt, 5 mil ungefär, om ens det. Men det är en resa värd ansträngningen. Como är en sömnig ort som ligger utplacerad vid lago di Como:s södra spets. Båtarna åker i sakta mak över den långsmala sjön och nåt utbud på affärer är det inte att tala om. Man kan säga att det råder ett lugn över staden. Flanera längs sjön, stanna till och ta en kaffe på nåt fik eller bara njut av den rena alpluften.

Det är inte bara den gamla Hönö-sonen Corneliusson och alla comaschi (Comos invånare) som gillar den här stan. Många Milanesare åker hit för att slappa och ta igen sig. Det önskar jag att jag oxå hade kunnat nu. Men idag är det sista arbetsdagen innan dopparedagen. En härlig känsla.

Får träffa några av mina allra bästa vänner idag. Några som jag träffar alldeles för sällan. Skall bli skönt att snacka lite med grabbarna. Lite bastu, lite god mat och elda i brasan. Kan det bli mycket bättre? Ödsmål ikväll och där stannar jag till imorgon, då jag åker ner till sambons mamma för middag. Det ger mig söndag att köpa in de sista julklapparna, innan jag går in i jul-ställningen; dvs halvliggande i soffan med några få undantag när man antingen: 1. Hämtar mer mat
2. reser sig efter fjärrkontrollen
3. Hämtar mer godis
4. Fyller på dricka

Skall bli såååå skönt!

Kan man anmäla tomten till Allmänna reklamationsnämnden?

Efter förra inlägget har det gått nästan 7 timmar. Så jag tyckte det var dax för ett nytt inlägg. Jag gick från jobbet vid 7-tiden och hade som mål att hitta en julklapp innan affärerna stängde vid 20.00. Ibland är det enkelt. Det är bara att fråga närmsta biträde och förklara situationen. Mer än så säger jag inte för att inte avslöja vad jag köpt... eller till vem. Biträdet, säger man så förresten? nåja, biträdet var en övertrevlig färgad söt tjej som hette något i stil med Alberette. Jag såg inte riktigt namnskylten och hon guidade mig på väldigt knackig svenska. Hennes smittande glädje och viljan att verkligen hjälpa mig fick mig på väldigt bra humör.

Expedit... inte biträde... hjärnan är lite mossig.

Alberette, eller vad hon nu hette, brast lite då och då ut i sång, skrattade till och kändes lite nervöst glad sådär. Ett stort tack och ett God jul hann hon med oxå när hon lämnade över paketet sådär stolt som bara en liten dagisunge kan vara som precis har lyckats kissa i pottan. Jag önskade henne naturligtvis God jul tillbaka och släntrade ut på stan igen med ett leende på läpparna.

Vid åtta var jag hemma och var rätt hungrig samtidigt. Tanken var att jag skulle börja städa innan jag åt men en hylla i skafferiet kom emellan. Efter att ha borrat... förlåt penetrerat väggen ett 10-tal gånger så lyckades jag få alla fyra skruvar på plats. Det märker nog ingen om inte de tar ner hyllan förståss. Eftersom det tog så många försök att göra det hela rätt så sprang tiden iväg. Och när skruvarna jag hade hemma var gjorda för åttakantiga IKEA-aktiga skrumejslar och jag bara hade kryss- och enkelmejslar eller vad det nu heter, så svor jag högt varje gång skruvdragaren slant. Och slant, det gjorde den. Väldigt mycket. Till på köpet så lossade bitsen hela tiden som jag lutade skruvdragaren neråt. Ett tag var jag så förbannad att jag helt ärligt funderade på att hiva ut skruvdragaren genom dörren ut i köksväggen. Jag bet ihop och drog bitsen i golvet ett par gånger istället.

Grrrrrrrrrrrrrr

När jag fått upp hyllan kom jag på att när ändå borren är framme kan jag fixa till de nya knopparna som inköptes i helgen i Malmö. Vi har fyra garderober och 5 överskåp som saknar knoppar. Men inte nu längre. Lite borrande och skruvande bara och nu sitter även de små rackarna på plats. 22.30 började jag plocka diskmaskinen, för att frigöra plats för disken som stog på spisen, bänken och i diskhon. Ner med smutsdisken i den tomma maskinen och nu kunde jag börja med matlagningen.

22.15 stektes falukorv. Potatismos tog två minuter och numera är jag även mätt. Halleluja.

Glömde jag säga att jag ränsade skafferiet på tomflaskor och allt ihopsamlat papper? Det ligger numera i bilen redo att pantas och återvinnas. Dessutom sorterade jag innehållet på de befintliga hyllorna i skafferiet.

Nu skall jag gå och borsta tänderna och använda tandtråden.

ps. Kan nån tipsa tomten om hur duktig jag varit?
Förra årets önskningar om en flickvän, en lägenhet och en Ferrari är bara till två tredjedelar uppfyllda än så länge. Jag är upprörd.

Julefrid... my ass

Jag förstår småbarnsföräldrar som går på knäna. Det behövs inga kolik-skrikande ungar för att falla in i julstressen. Jag har inga ungar men är ändå rätt sänkt och likt Billy Bob Thornton i den underbara filmen Bandits, så rycker det i ena ögat och jag mumlar troliga sjukdomar som jag borde ha... allt från nån okänd bakterie från Afrika till vanlig förkylning. Ni måste verkligen se den filmen... Billy Bob som neurotisk bankrånare ihop med Bruce Willis. Underbar kombo!

Har missat träningen de senaste fem gångerna. Jag hinner inte hem från kontoret innan träningen är slut. Vem fan la träningarna redan kl. 18?

Idag skall jag försöka orka med att städa hemma. Vi får se hur det går.

Skrivlusten är noll när jag sitter 11 - 12 timmar och skriver på jobbet. Bare with me, som jag hade sagt om jag bodde i ett annat land med ny italiensk förbundskapten. I'm hon-hor-ed. Don Fabio är precis vad de självsäkra engelsmännen behöver. Lite hårda nypor och en förbundskapten som inte vill vara kompis med stjärnorna. Se upp för engelsmännen i nästa stora mästerskap som de lyckas kvala in till!

Runt gård och stuva

Har haft två tolvtimmarsdagar på raken. Åka strax innan åtta, hemma strax efter åtta. Jobb jobb jobb. Hjärnan är som en svamp. En varning är utfärdad. Det här inlägget kan bli något förvirrat...

Fick lussebulle på jobbet idag.

I Bonde söker fru så är det nån lirare med glasögon som jag bara inte förstår. Han säger något på typ 15 sekunder och jag kan verkligen inte förstå ett enda ord som kommer ur den där löjligt nervösa mannen. Jag mår fysiskt dåligt bara av att titta på honom. Jag skäms för honom på nåt sätt...

PIzza är gott

Imorgon ska jag dra redan vid 3-tiden. Kommer kännas som en halvdag.

Skall åka bort bort bort från kontoret. Runt 30 mil faktiskt och leta efter nån bonde kanske?

Skall ge erotiska muséet en chans med.... men det ligger i utlandet. 30 mil tänker ni... ja, det stämmer det är antingen Norge eller Danmark.

Vi har fått nya tapeter i hallen oxå. Köket fixades förra veckan.

Grannen har kompisar hemma. De lirar tv-spel... som vanligt. Gör den mannen något annat? Igår sa vi till för fjärde gången att de får sänka volymen. Det bär emot lite att säga till. Det är ju nåt slags bevis på att man blivit gammal eller? Men samtidigt får man ju panik när man hör samma jävla jingel på städet-förstörande nivå. Eller var det hammaren... jag minns inte.

Vad hände med hösten? Det är snart jul.

Fick en till elräkning idag. Jag tyckte den förra var hög och så får jag en till nästan lika stor på samma månad. För kommande period. du-skall-fan-inte-tro-att-januari-kommer-bli-fet-med-hjärtliga-hälsningar-Plus-energi... typ.

Jag älskar min tjej.

Ska gå och släcka några lampor nu. Nån som vet var man hittar riktigt långlivade stearinljus nånstans?

Har numera receptet på tryffeln jag bakade häromdan.

Tror jag skall få tillbaka nåt på skatten. Kommer inte ihåg. Jag hoppas. Men jag tror inte på tomten.

Såg att 2000 danska kostar närmare 2500 svenska på Forex.

Efter Inter - United så var jag inne på expressen för att se hur det gick i matchen. Jag läste 4 artiklar kring matchen. Ingen skrev vad det faktiskt blev i matchen. Jag var tvungen att gå in på texttv för att kolla resultatet. Men ge mig för fan resultatet.

Älskar att läsa min gamla kombos blogg. Det rycker lite i rättstavningsnerven men det är ju inte det det handlar om. Keep up the good work!

Längtar till Milano

God natt! Imorgon är en annan dag...

Mmmmmmmmmm..... utan arabou!

Igår var vi på chokladfabriken med vår Creative-grupp, dvs 12 av mina kollegor och jag. Vi fick instruktioner och guidning i att baka chilli-tryfflar. Nio små läckerbitar blev producerade av undertecknad och de är redan nere i sju (om nu inte tjejen nallat ytterligare några idag). Bara ett drygt stenkast från och av den forne kungen: Gustav II Adolf ligger kronhusbodarna. I hörnet av en liten stenlagd gård går man in i den lilla fabriken och då kliver man rätt in i butiken som är mer än välbesökt vid den här tiden på året.

Vi fick blanda till tryffeln, grädde, socker och smält cholkad förståss. Sen var det formning av pralinerna, doppning i choklad och garnering. Voila! som grodätarna skulle sagt... Faktiskt mycket enklare än jag hade trott men så fanns ju alla redskap och en erfaren bagare på plats hela tiden.

Kan säga att chilli-tryffeln smakade gudomligt och nedsköljd med ett portvin så mådde man ganska bra.

Grymt mysigt och lite julkänsla hann faktiskt infinna sig innan vi styrde hemåt i den kalla Göteborgskvällen. Jag hade lite lätt magont efter att ha provsmakat en hel del annan choklad. Det bjöds på fem sorters bräck med olika innehåll. Jag säger bara: se bloggrubriken.

Från tryffel till pepparkakor. IBF har fått på sig att agera bud och igår plockade jag upp 45 burkar pepparkakor som delats ut imorse och på lunchen. Kanon att få den uppgiften när man har ett hyfsat tight schema på jobbet! ...eller inte. Nu är åtminstone 42 burkar utdelade och resten kommer att komma tillbaks till Wallenstam. Uppdraget utfört och jag kan stryka en punkt på min digra To do-lista.

Nä, jag har inte snott en enda pepparkaka... om ni nu undrar.

Hann inte träna i måndags för jobb. Hinner inte ikväl för jobb och hinner inte imorgon för jobbet. Åker bort i helgen ändå med min underbara sambo. Malmö/Köpenhamn är väl värt ett besök?

Tanti auguri mamma!

Idag fyller mamsen år. Tanti auguri!

Hennes bror fyllde 70 för inte så länge sen och detta firades i helgen på
the Royal Bachelors Club. En biljardklubb som startades av ett 20 tal ungkarlar 1769. Det är Göteborgs äldsta klubb faktiskt och samtidigt världens femte äldsta aktiva klubb. Ett 150 tal gäster bjöds på mat och spektakel. Bland annat minns vi födelsedagsbarnet som själv bidrog till sången i en version av Volare. Ni vet den där slagdängan som vann Melodifestivalen åt Italien 1958. En stund i biljardrummet på tredje våningen hanns också med innan vi knallade hemåt i lördagsnatten.





Äntligen fredag!

I kväll tar vi oss an 0302 med min gamle vapendragare Thomas Andersson. Jag kan nästan utlova ett mål från honom ikväll. Tror ändå vi grejar det ikväll och vinner med 7 - 4. Själv är jag inte ens påtänkt för bänken än... Den här veckan har jag åtminstone tränat två av tre gånger och förra veckan var jag hundraprocentig i min närvaro. Några veckor till på den linjen och jag kanske kan få följa med på bänken. Ständiga ålderskrämpor (läs: skador) har satt stopp för både motivation och spel. Men grabbarna sköter sig ju hyfsat ändå. Vi har fortfarande häng på kvalplatsen i allra största grad.

Har varit extremt trött den här veckan. Det har varit maratonlånga träningar blandat med långa dagar på jobbet och fixande med Sommarskola och ränsande av kök för tapetsering och kalas hit och handla dit och... ja, jag kan väl säga att den här helgen är mer än efterlängtad.

Maratonträningar ja... Skall det behöva ta 3.45 för att genomföra en träning? 17.15 satte jag mig, stressad som vanligt, i bilen ut till Mölnlycke. Då hinner jag fram, byta om och värma upp med min vanliga och nödvändiga 25 - 30 minuters-värmning lagom tills träningen börjar 18.00. Sen är det innebandy i en och en halv timme och efter det svidas det om och löparskorna åker på. Mössan, varm tröja och en löptur på 20 - 25 minuter. Efter löpturen stretchar man lite som pliktskyldigast och släpar med sig sin väska till omklädningsrummet och stapplar in i duschen. Bilen hem följer inte hastighetsbestämmelserna helt och hållet och när klockan står på 21.00 när man äntligen trillar ihop i soffan. Det är i sådana stunder jag undrar vad fan jag håller på med? Allt detta för att få spela nån B-lagsmatch i Floda en lördagkväll? Händer inget drastiskt så kan jag utlova att jag lägger mina gyllene skor på hyllan. (jo, jag vet att de är skitfula, men jag har inte pengar att köpa nya för)

Jacket i huvudet

I helgen som var (vart tog den vägen?) var det julfest på schemat. 20 grabbar, ett tärningsspel vid namn Formel 1 och diverse mat och drycker lovade en helkväll. En av deltagarna hamnade på intensiven ca: 2,5 timme INNAN festen ens hade börjat. De 24 biljetterna till en nyöppnad klubb jag hade fixat kom aldrg till användning. Vi kom in för sent till stan då sista heatet i Formel 1 drog ut på tiden.

De båda värdarna tog emot oss med öppna armar och bjöd på årets första julbord. Glögg, ägghalvor, olika sorters sill, köttbullar och prinskorv sköljdes ner utan några som helst problem. Förutom för mannen som vid tiden för maten satt i sin ensamhet på intensiven.

Första heatet i Formel 1 ledde som vanligt fram till rätt många garv. Hur 20 stycken 30-plussare kan förvandlas och bli 13 år på nytt är fascinerande. Tärningarna slogs, bilarna flyttades och shotsen rann ner i takt med dubbelslag på tärningarna eller stängningar på spelfältet. För alla då utom för han på intensiven. Han hade vid det laget flyttats in till en bår någonstans på Östra och låg och väntade på läkare.

När heat två kom igång nån timme senare fick jag ett sms från intensivens hetaste, mest festasugna kille. Det löd: "Hata svensk sjukvård". Inga kommentarer...

När heat två var avslutat och vi började prata om att åka in på stan fick jag nästa sms. Det blev lim och ingen tvättning på tre dagar och ingen fest för mannen på intensiven. (Nu ännu mer festsugen om möjligt).

Vi trillade ut på stan hur som helst och vi hann inte längre än till spårvagnen innan gruppen var uppdelad. Några samlades upp på Farelly's men splittringen fortsatte när vi bytte ställen igen. Jag och en kompis hamnade på Excet.

Jacket kom till när vi skulle slänga upp en back öl till festen innan vi åkte och lämnade bilen hemma. Min kompis som vi kan kalla för Super Liga-tränaren och jag gick upp för en trappa som låg precis invid ett garage. Ut över trappan gick taket på garaget. Något som Super Liga-tränaren helt ignorerade ända tills han med kraftfulla steg mer eller mindre tacklade stuprännan med ovansidan av huvudet. Jag hann inte se det men jag hann vända mig om och se redan nämnda Super Liga-tränare drösa nerför trappan.

Anton


Första reaktionen var att garva, sen insåg jag att det inte var jordgubbssaft som droppade genom fingrarna och blev lite chockad. Men det var inte så farligt visade det sig.