Två timmar på en caféstol eller vuxna män gör saker tillsammans...

Hade en skön dag igår med jobbmöte ute på djävulsön. Det gick bra och på vägen hem tog jag vägen om 10 km grusbeklädd löparbana i Skatås. För första gången testade jag att ta varvet åt fel håll, och insåg snabbt två saker;
1. Milen baklänges innehåller mycket mer uppförsbackar.
2. Fotbollen från dagen innan satt kvar i sega ben.

Jag insåg efter tre kilometer, att jag inte bara var kolaseg i benen utan att jag glömt av när jag lämnade starten/målet. Efter lite dividerande och koll av iPoden, så läste jag av spellistan jag körde och kom fram till runt 55 väldigt långa minuter. Bara 5 minuter sämre än senast... kanon! Jag skyllde på uppförsbackarna. Men det omvända varvet hade en positiv sak med sig... jag blev aldrig omsprungen.

Efter varvet i omklädningsrummet på den fräscha stugan på Skatås, så insåg jag att jag bara glömt handduk och kallingar. Jag fick tillbringa eftermiddagen på jobbet i mina något säckiga jeans utan något som höll uppe dem. Intressant... hmmm!

Efter jobbet kom jag hem och fick på mig något som höll uppe jeansen och jag åkte bort till en f.d. Superligatränare. Vi hade pratat tidigare på dagen och bestämt att vi skulle leka. Min älskade flickvän hade bokat in ett hemparty med smycken. Typ tupperware men smycken alltså... det finns alla typer av hempartyn numera. Dock inte tupperware faktiskt.

Utkörd hemifrån och jag kan inte säga att jag var speciellt ledsen för det. Jag kände inget större behov av något nytt halsband. Istället plockade jag upp den f.d. Superligatränaren och vi styrde mot degbakartillhållet uppe på toppen av Johanneberg. De kunde tydligen få till degen denna dag oxå och vi lämnade det fashionabla matstället något kilo tyngre. Nästa anhalt blev Heden där vi lämnade bilen. Därifrån gick vi upp till
Le pain français och slog oss ner över två kannor kaffe.

Man får inte bara en kaffekopp på det här haket, utan alla som beställer en vanlig kaffe får en egen kanna. Kaffet är ok, inte mer men killen som äger stället har insett det här med att det är trevligare att bli serverad av en dödsläcker barista än en gråsprängd fackligt anställd avlagd bitter SAS-flygvärdinna. "Skönhet säljer" som Bert Karlsson troligtvis hade sagt.

Sköna typer på cafét. Här ett urval:

Veliga Vera - Stod i kön framför oss ihop med sin pojkvän och först när de kom fram till kassan, så började de fundera på vad de skulle ha. Det gick sådär och tillslut hade ändå Vera, vi kallar henne så, den insikten att hon släppte förbi kön medan hon bestämde sig.

Svenne-Sven - Kom inglidande så där lagom stylad. Det syntes att han ville att han skulle se cashual ut men det syntes även hur mycket tid han hade lagt på det. Kände baristorna (alla tre) och gick nog som stammis. Hade ett par neongula converse som hade epilepsivarning stämplad över hela canvasen.

Frenchie - En hårig mörk kille med solbrillor a là 80-tal. Rebelliskt ovårdad frisyr, taskigt snitt på jeansen och en stor önskan att andas fransman. Den där slemmiga varianten av den samma.

Överkurs-Johanna - Överklass så det skrek om det. Satt med väninnorna och pratade med något för tydliga "I:n" som bara höginkomsttagare lyckas uttala. Söt, väluppfostrad och social. Ni vet typen...

F.D. Superligatränare - Norrlänning med grymma Stenmarck-komplex. Satt mest och stirrade på baristas och funderade på vad som krävs för att få anställa sådana.

Kostym-Carl - Väldressad, skinnportfölj i handen. Propert uppförande och skjortan välstoppad i linningen. 

Två timmar tror jag nog vi satt. Tiden gick fort och diverse ämnen kom upp. Exilfest, innebandyrykten, kompisskvaller och annat onyttigt. Ni vet sånt som bara grabbar kan prata om. 

Enda skillnade på grabbskvaller och tjejskvaller är ju att tjejer i genomsnitt använder 460 % mer ord än killar för samma antal skvaller. En internationellt erkänd siffra enligt diverse oberoende statistiska källor.

Kommentarer
Postat av: Dennis

"med grymma stenmarks komplex" hahaha...tror inte han har det... Han bara njuter:)

2008-05-16 @ 18:47:04
Postat av: Ingrid

Wow, vilken härlig beskrivning av "en helt vanlig dag".. log och förundrades.

Skulle ha stor nytta av att få "källa" till den procentsats du nämner i slutet... får mig att känna mig fullt normal ler

Ska nog läsa här oftare, blev liksom... glad

Postat av: Zellén

Tack Ingrid! De orden värmde! Jag tror bestämt att källan är ett världsberömt institut i Schweiz.. :-)

2008-05-19 @ 19:57:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback