Notte perfetta!

Vad skall man säga? Efter att ha haft alla sorters kvalfyllda ångesttankar inför Italiens möjligheter att ta sig vidare, så kan man bara konstatera att det blev som vanligt. Trots uselt spel så är man i kvarten igen. Helt sjukt hur man kan ducka från farorna varje gång. Frankrike underpresterar nåt så in i Domenech-mycket. Han lär få det något jobbigt framöver...

Men en match gör ju ingen sommar. Det gör däremot två. För förutom Italien (och till viss mån Hollands då), så kan vi konstatera ännu en seger för Bk Botta Matts. Det var den sjätte i rad faktiskt och vilken seger sen. Vi mötte Anrika FS Perineum, som låg på delad tredjeplats. Något som var rätt förvånande om man skall döma av deras första 10 minuter denna kväll. De började i ett furiöst tempo och trotsade alla korpen-sanningar som finns. T.ex. att man har alltid någon helt oteknisk kille i laget. Rörligheten och tekniken hos motståndarna var så bra att jag höll på att kasta in en vit handduk i mittcirkeln. Jag hann tänka mer än en gång att: Det här, det går åt helvete. 

Vi hade fått sent återbud från Richard, så laget bestod av Robban i mål, Drevhage, Mats E och Svanquist i backlinjen. Nisse, Andblad och Reichen på mitten och Kalle på topp. En avbytare alltså. 

Som sagt. Vi blev totalt utrullade i början, och fick rikta in oss på att hålla positionerna och stänga till längst bak. Det lyckades rätt bra även om vi inte hängde med i alla lägen. Detta mycket tack vare Robban, som likt en kamikaze-pilot hindrade frilägen 30 meter ut från eget mål. Det var mer än en gång som Robbans breda brösttavla stod i vägen för målhungriga forwards i Perineum. Det var som Robban själv uttryckte det på typiskt Robban-manér: -"Jag har ju gjort två plattmatcher nu så det var bara att köra."

Och som han körde! Det finns många som kan lyftas fram i den här matchen. Faktiskt allihop. Drevhage var felfri som mittback. Han låg i ryggen när de skulle vända med boll. Han knoppade bort bollen framför eget mål. Han spelade enkelt när han kunde och rensade när han var tvungen. Helt enkelt genialt. Andblad och Kalle kombinerade framåt och Nisses slit på mitten var värt ett eget omnämnande. Mats E tillbaks efter tre veckors sjukdom slet som ett djur, Svanquist höll i bollen när ingen annan ville och Reichen tog en 5-minutare. Ja, det mesta hände. Men inte i den första halvleken. 

Då var det gästerna för hela slanten. De hade ju fuskat (läs: värmt upp). Efter 7 - 8 minuter började de tröttna och vi fick lite mer andrum. Första målet är alltid viktigt på dessa små planer men tyvärr gjordes första målet av våra motståndare. Inte konstigt kanske, då Reichen lackat ur efter en sen tackling och typ tre meter från domaren knuffat till sin tacklande motståndare. Domaren var tvungen att plocka fram kortet och en man mindre mot ett lag som spelat ut hela registret. Jag var nervös. Men Robban gjorde sina klockrena brytningar/räddningar och vi höll ihop laget. Men det var ju det där målet. Det var oerhört vackert och målvakten var helt bortspelad. Det var bara det att det var inte Robban som fick vittja nätet. Det var ett av de vackraste självmålen jag sett.

Vet inte vad som flög i backen, som i och för sig var pressad av Kalle, men ändå. Man tåpajar inte bollen mot eget mål i det läget. Ledningen höll i sig och vi kom mer och mer in i matchen. Men i halvlekens döende minuter tappade vi koncentrationen vid en hörna och ett hårt lågt inlägg styrdes in. Surt sa räven.

Anrika FS Perineum var en gåta. Att ett lag som spelat den överlägset bästa fotbollen jag sett någonsin i korpen, föll ihop fullständigt i andra halvlek. De slog felpassningar och blev helt stillastående. Vi var också trötta men jämnade ut spelet och hade till och med lite tryck stundtals. Kalle dribblade av backarna på löpande band, Janne vann nickdueller och Nisse matade inlägg. 

Samarbetet Andblad - Kalle funkade som sagt bra och i ett av många samspel, så fick Andblad ta emot och servera Kalle, som vände och sköt på direkten. Ett lågt välplacerat skott och målvakten lämnades ingen chans. Ny ledning och den här gången kändes det mer välförtjänt. Efter målet såg motståndarna ännu tröttare ut men skakade fram ett par farliga inlägg men Drevhage med anhang höll ihop försvarslinjen. 

Denna dagen är en tacksam uppgift att sätta betyg. De kommer här:

Robban 10 - Man of the match. Målet som släpptes in var utespelarnas fel. Men antalet räddningar och kvalitén på dessa var ren och skär världsklass. 
Svanquist 7 - Höll som sagt i bollen när det behövdes. Några slarviga dribblingar där bak glömmer vi en sån här kväll. 
Drevhage 9,5 - Världklass på positionsspelet, speluppfattningen och inställningen. 
Mats E 9 - Rollspelaren täppte till sin kant och slet mycket bra. Säker i passningsspelet. 
Reichen 7 - Tog en onödig utvisning (och kom i vanlig ordning sent till matchen) men låg rätt i försvaret och gav understöd framåt. 
Nisse 9 - Täckte överlägset mest yta på mitten. Skapade inkast, inlägg och tappade aldrig bakåt. 
Andblad 9,5 - Tog emot alla Robbans utsparkar och gjorde något vettigt med dem. Bollmottagare, framspelare och taktiker i ett. 
Kalle 9 - Spjutspetsen gör mål. Han håller bollen, skapar målchanser. Mycket mer kan man inte begära.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback