Jag är kär
Så här på försommaren så är arbetsmotivationen sådär. Lusten att ha semester jättestor och träningsvilligheten någonstans där emellan. Jag har påbörjat en lång rehab-resa igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte men det känns som mitt liv är en enda lång konstant rehab.
Jag är ju inte purfärsk längre och även om jag är läcker, ursnygg, smart och ett föredömme för allt och alla... eller nåja... så har jag samma känslor som alla andra. Det vill säga ångest att gå upp på morgnarna ibland, glädje när Sverige vinner EM-matcher, kärlek när min sambo bränner av ett av alla hennes härliga leenden mot mig eller varför inte glädjen av att stå på sidlinjen och se polarna vinna korpfotbollsmatchen... igen.
Vi har ett EM-tips på jobbet, som jag anordnat. Vi tippar alla gruppspelsmatcher och hittills har det varit 10 matcher. Jag har 5 rätt. Det är helt bedrövligt. Ledaren har 9 rätt och med bara 14 matcher kvar ser det tungt ut. Jag är helt värdelös. Igår t. ex. hade jag hoppats och trott att Tjeckien skulle kontra ut Portugal. Kanske inte...
Bk Botta Matts lirade igår och jag stod på sidlinjen och tittade avundsjukt på när mitt lag fick spela på konstgräset på Heden. Typiskt, att de enda två matcherna vi spelar på riktigt underlag är när jag dragit min obligatoriska baksida. Det är fan orättvist. När jag åkte hem och slog på tv:n och såg vattenbassängen och 1 - 0 till Schweiz, så blev jag så trött. Jag hade ju lirat på Turkarna. Det här går ju aldrig tänkte jag. Men den gamla Milan-tränaren Terim (och jag) kunde konstatera vändningen som tog både turkarna och mig tillbaks in i turneringen/tipset. Ostarna från alplandet kan packa väskan och börja tråna efter nästa alpina skidsäsong istället. Jodiladihooooo.
Kul att vara värdland och åka ut efter två matcher. Javisst. Nu kan de ju dra till ordentligt.
Rehab pass nummer 5 på 2,5 dagar klarades av imorse. Snabb promenad till jobbet, benböj, tänjning och streching och diverse baksides-övningar klarades av. Passade på att se till att triceps kommer göra ont de närmsta dagarna oxå. Som en bonus så där en tosdagmorgon. Det är ju alltid trevligt.
Nu sitter jag och längtar efter ledighet, att mitt uppdrag på jobbet skall bli klart och framförallt så längtar jag efter min sambo. Det gör jag alltid när hon inte är hos mig. Kan det bli bättre än så?!?
Jag är ju inte purfärsk längre och även om jag är läcker, ursnygg, smart och ett föredömme för allt och alla... eller nåja... så har jag samma känslor som alla andra. Det vill säga ångest att gå upp på morgnarna ibland, glädje när Sverige vinner EM-matcher, kärlek när min sambo bränner av ett av alla hennes härliga leenden mot mig eller varför inte glädjen av att stå på sidlinjen och se polarna vinna korpfotbollsmatchen... igen.
Vi har ett EM-tips på jobbet, som jag anordnat. Vi tippar alla gruppspelsmatcher och hittills har det varit 10 matcher. Jag har 5 rätt. Det är helt bedrövligt. Ledaren har 9 rätt och med bara 14 matcher kvar ser det tungt ut. Jag är helt värdelös. Igår t. ex. hade jag hoppats och trott att Tjeckien skulle kontra ut Portugal. Kanske inte...
Bk Botta Matts lirade igår och jag stod på sidlinjen och tittade avundsjukt på när mitt lag fick spela på konstgräset på Heden. Typiskt, att de enda två matcherna vi spelar på riktigt underlag är när jag dragit min obligatoriska baksida. Det är fan orättvist. När jag åkte hem och slog på tv:n och såg vattenbassängen och 1 - 0 till Schweiz, så blev jag så trött. Jag hade ju lirat på Turkarna. Det här går ju aldrig tänkte jag. Men den gamla Milan-tränaren Terim (och jag) kunde konstatera vändningen som tog både turkarna och mig tillbaks in i turneringen/tipset. Ostarna från alplandet kan packa väskan och börja tråna efter nästa alpina skidsäsong istället. Jodiladihooooo.
Kul att vara värdland och åka ut efter två matcher. Javisst. Nu kan de ju dra till ordentligt.
Rehab pass nummer 5 på 2,5 dagar klarades av imorse. Snabb promenad till jobbet, benböj, tänjning och streching och diverse baksides-övningar klarades av. Passade på att se till att triceps kommer göra ont de närmsta dagarna oxå. Som en bonus så där en tosdagmorgon. Det är ju alltid trevligt.
Nu sitter jag och längtar efter ledighet, att mitt uppdrag på jobbet skall bli klart och framförallt så längtar jag efter min sambo. Det gör jag alltid när hon inte är hos mig. Kan det bli bättre än så?!?
Kommentarer
Postat av: Ovejohanne
Hi, how did you have the time to update you web site if you are so busy as your picture in your home page ? Good luck for your interesting links pages.
Trackback