Zellén zkriver

Eftersom jag inte är 17 längre, inte ens 24, så innebär en utekväll på fredagen med whiskey, vin och öl att dagen efter är bäst att inte ha planerad något på. Sagt och gjort. Min flickvän gick ut och åt med sina kompisar medans jag åkte bort till en superliga-tränare som hade besök från lite varstans i Sverige. Det blev mycket innebandysnack, en hel del rödtjut och även några stänkare som mannen i kragen hade sagt... 




Huruvida Ingvar Hirdwall tycker att det var rätt att Daniel åkte ut i Idol vet jag inte men några hos Superliga-tränaren ville sälja sina Globen-biljetter till Idol-finalen på studs. De var lika arga som picadorerna på julafton. Jag fattade ingenting heller och juryn verkade vara på samma nivå som matadorerna. De slet sitt hår. Hade varit kul att se Andreas bli jagad runt manegen av tre Idol-matadorer med cape och svärd. Även om jag inte tror varken Swartling eller Breitholz hade orkat speciellt länge.

Innan jag traskade bort till Mölndals hetaste?! förfest denna fredagen så hann jag ta en tur till kyrkan. Ja, matkyrkan alltså. Jag pratar saluhallen och vi pratar ögongodis. Jag kan gå där inne i timmar. Den här gången blev det ett kort stopp eller rättare sagt två. I ena änden hittar jag höna och i andra änden hos greken hittar jag de 830 grams stora Golden Phesant tomatpuré-burkarna. Båda dessa ingredienser är livsviktiga när jag skall laga mormors spagetti och det var exakt vad som bjöds på gårdagens middag för större delarna av familjerna Zellén och Larsson. Greken kom som vanligt med tips på sitt vanliga överlägsna sätt. Han tror att alla som handlar hos honom är amatörer vad gäller mat eller bara idioter i största allmänhet och oftast har han nog rätt men han kommer på nåt konstigt sätt undan med att vara överlägsen för i nästa stund sliter han fram en bit fetaost att smaka på och han tipsar om oliver och annat gott. Svårt att klaga då. Det blev en burk vitlöksspäckade gröna oliver oxå denna gång. Kunde bara inte motstå.

Efter whiskeyn och när Idol-chocken kommit av sig så ringdes några lokala droskor in och vi styrde mot lämpligt vattenhål i stan. Det blev Excet denna afton och ganska snabbt hittade vi ett bord i baren längst upp och någon i sällskapet fyllde bordet med flaskor. Det var basstationen denna kväll och ibland gjordes expeditioner till dansgolvet. Riktigt trevlig kväll som slutade mitt bland de dimhöljda kebab-barernas gorillor. Där åkte inte bara min egen kebab ner utan även en Superliga-tränares resterande. En taxi senare så ramlade jag hem och gjorde mitt bästa för att väcka min kära flickvän för att berätta hur kul jag hade haft men misslyckades fatalt och somnade som en stock utan att lyckas väcka henne.
 
Tidigt på lördagmorgon, vid ett-tiden, lämnade jag en bakis sambo i sängen och gick ner på stan för att inta en brunch på South of Holburn, dvs Soho. Det ligger på Hjörnes plats bredvid Gamle Port om ni känner till den gamla härliga krogen. Det var knökat av folk på Soho och det var rockar och uppklätt som gällde tydligen. Men vi struntade i det och tog för oss av kycklingben, pastasallader, pannkakor och annat gott. Vi tog även en pliktskyldig shoppingtur (läs: gick förbi affärer och tittade på folk) innan vi åkte hemåt. Jag och Superligatränaren skulle ta det lugnt medans resten av sällskapet hade glömt nåt på de dimhöljda bergen och skulle tillbaks dit för att leta...

Resten av lördagen låg jag i soffan med min flickvän och vi gjorde inte många knop. Det blev mest Heroes.

Söndagen började med städning och sen började vi laga mat vid tolvtiden. Gästerna skulle komma vid 16-tiden och mormors spagetti slänger man inte ihop på en halvtimme. Hönan skall stekas, kryddas och sen kokas i tre timmar. Men gott blev det. Erika stog för efterrätterna men Heroes ställde till det. En kaka som skulle stå en halvtimme stog i en och en halv timme så jag fick ta en extra tur till affären och handla nya ingredienser. Försök två gick vägen!