Pausfågel...
I väntan på inlägget ikväll om helgens bravader med småmålsturnering och pokerturnering på liv och död så får ni hålla till godo med en gammal krönika från Italien... del 8 varsågoda!
*************************************************************************************************************
Äntligen efter 8 timmar på konteret på en lördag så åkte vi hem till hotellet. Vi skulle bara käka nåt på vägen först. Vi är jag och min svenske kollega/hotellrumsgranne. Vi hade siktet inställt på en liten mexikansk restaurang som vi hade käkat på tidigare. Med god mat och underbar öl (dos equiz) så är det svårt att motstå det där stället. X antal öl senare (mamma läser ju krönikan..) så vart vi mätta och belåtna. Fredrik hade inga pengar så jag tog det på kortet. För att han skulle kunna betala tillbaks så tog vi vägen om vår kvarterspub......trodde vi. När vi äntrade stället så var det en jätte stor lokal som visade sig vara ett av Milans populäraste ställe. Det var åtminstone vad en tjej sa till Fredrik. Drinkarna var dyra men gigantiska och väldigt prisvärda (läs: starka) Stället var ett rum avdelat av bara soffgrupper, bord och växter. Väldigt fräckt ställe. Baren var hyfsat stor och täckte ena kortsidan. Men köerna var inte i baren. Köerna var i kassan dit man måste gå och betala först innan man kunde ta kvittot och gå till baren. Sen fick man säga till bartendern vad man skulle ha. Killen bakom bardisken hade varit med förut. Han stog och skakade drinkar, styrde upp resten av killarna i baren och stog och småsnackade med gästerna på en och samma gång. Han var fullkomligt genomvåt av sitt intensiva jobbande och när jag beställede på engelska så fick jag ett flin tillbaks och ett –”Yes man” på riktigt dålig engelska. Bartendern trodde nog att det var riktigt bra engelska och några andra gäster bredvid mig nickade också bekräftande. Dom skulle bara veta......
När väl drinkarna var inköpta kunde vi insupa omgivningarna och för all del också drinken. Båda två ett rent nöje. Vet inte om jag är dålig på att räkna men det känns som den kvinnliga delen av befolkningen är större än den manliga. Kanske önsketänkande, kanske det naturliga filter i blicken man har skaffat sig som tar bort onödigt blickfång så som killar, par som är som plåster och den där förmågan att se att det är nystädat. Alla killar känner nog igen det här. Fast kanske det bara var drinken. I vilket fall som helst så fanns det mycket att vila ögonen på och det här stället finns det skäl att återkomma till.
Förutom kassan man var tvungen att handla i så hade dom en annan lite lustig detalj. Det var nåt jag märkt när jag skulle gå på toaletten. Det fanns inga lås på dörrarna, istället hade man en kille som stog bakom en disk och hade järnkoll på vilka som var upptagna och vart man fick stå och vänta på sin tur. Schysst kneg, att jobba extra som toalettlås. Man har det nog ganska bra ändå.
Jag och Fredrik brukar driva lite med italienarna och kalla Italien för ett underutvecklat land. Det finns en del egenheter här nere. Ungefär hälften av alla dörrar till butiker och restauranger går åt fel håll. Vet inte hur många gånger jag har tacklat dörren för att jag förväntat mig att den skall öppnas utåt. Det är ju helt naturligt, eller hur?
När jag idag skulle köpa biljetter till Milan – Lazio matchen på söndag så kom jag in på banken efter att ha tagit mig igenom deras konstiga sluss-system. Alla banker har en sluss. Du måste stänga den första dörren innan du kan öppna den andra för att komma in. Förstår inte riktigt varför det är så. Men i alla fall så när jag hade kommit in och stått i kön och kommit fram till kassan och äntligen fått killen bakom disken att förstå att jag ville ha biljetter så sa han priset och jag langade fram mitt visakort. Till min STORA förvåning skakade han på huvudet och förklarade att dom tog bara kontanter. J-vla U-land tänkte jag för mig själv och gick och tog ut pengar på bankomaten utanför och nästa gång gick det bra. Fast jag vart inte sur egentligen för det går inte att bli det här nere. Och det var riktigt trevligt inne på banken. Det var en gubbe där som hörde att jag ville ha biljetter och han kom fram till mig och började på knagglig engelsk/italienska att snacka lite. –”Milan – Lazio, no good.......Manchester or Chelsea” sa han med ett stort leende. Repliken från den lilla banktjänstemannen bakom disken kom helt förvånande. –”Real Madrid” sa han och räckte över biljetterna. Den gamle gubben skrockade som jultomten och så var det Arrivederci, buongiorno och jag gled ut i den 20 gradiga luften med två biljetter på fickan och ett stort smil på läpparna.
Nouvo ord in ordlistan!
Italienska / svenska
alcolico – drink
scontrino – kvitto
banca – bank
paese sottosviluppato – u-land
contanti – kontanter
Ni får ett bonus ord idag också för det ligger så härligt i munnen....
Scompartimento - tågkupé
*************************************************************************************************************
Äntligen efter 8 timmar på konteret på en lördag så åkte vi hem till hotellet. Vi skulle bara käka nåt på vägen först. Vi är jag och min svenske kollega/hotellrumsgranne. Vi hade siktet inställt på en liten mexikansk restaurang som vi hade käkat på tidigare. Med god mat och underbar öl (dos equiz) så är det svårt att motstå det där stället. X antal öl senare (mamma läser ju krönikan..) så vart vi mätta och belåtna. Fredrik hade inga pengar så jag tog det på kortet. För att han skulle kunna betala tillbaks så tog vi vägen om vår kvarterspub......trodde vi. När vi äntrade stället så var det en jätte stor lokal som visade sig vara ett av Milans populäraste ställe. Det var åtminstone vad en tjej sa till Fredrik. Drinkarna var dyra men gigantiska och väldigt prisvärda (läs: starka) Stället var ett rum avdelat av bara soffgrupper, bord och växter. Väldigt fräckt ställe. Baren var hyfsat stor och täckte ena kortsidan. Men köerna var inte i baren. Köerna var i kassan dit man måste gå och betala först innan man kunde ta kvittot och gå till baren. Sen fick man säga till bartendern vad man skulle ha. Killen bakom bardisken hade varit med förut. Han stog och skakade drinkar, styrde upp resten av killarna i baren och stog och småsnackade med gästerna på en och samma gång. Han var fullkomligt genomvåt av sitt intensiva jobbande och när jag beställede på engelska så fick jag ett flin tillbaks och ett –”Yes man” på riktigt dålig engelska. Bartendern trodde nog att det var riktigt bra engelska och några andra gäster bredvid mig nickade också bekräftande. Dom skulle bara veta......
När väl drinkarna var inköpta kunde vi insupa omgivningarna och för all del också drinken. Båda två ett rent nöje. Vet inte om jag är dålig på att räkna men det känns som den kvinnliga delen av befolkningen är större än den manliga. Kanske önsketänkande, kanske det naturliga filter i blicken man har skaffat sig som tar bort onödigt blickfång så som killar, par som är som plåster och den där förmågan att se att det är nystädat. Alla killar känner nog igen det här. Fast kanske det bara var drinken. I vilket fall som helst så fanns det mycket att vila ögonen på och det här stället finns det skäl att återkomma till.
Förutom kassan man var tvungen att handla i så hade dom en annan lite lustig detalj. Det var nåt jag märkt när jag skulle gå på toaletten. Det fanns inga lås på dörrarna, istället hade man en kille som stog bakom en disk och hade järnkoll på vilka som var upptagna och vart man fick stå och vänta på sin tur. Schysst kneg, att jobba extra som toalettlås. Man har det nog ganska bra ändå.
Jag och Fredrik brukar driva lite med italienarna och kalla Italien för ett underutvecklat land. Det finns en del egenheter här nere. Ungefär hälften av alla dörrar till butiker och restauranger går åt fel håll. Vet inte hur många gånger jag har tacklat dörren för att jag förväntat mig att den skall öppnas utåt. Det är ju helt naturligt, eller hur?
När jag idag skulle köpa biljetter till Milan – Lazio matchen på söndag så kom jag in på banken efter att ha tagit mig igenom deras konstiga sluss-system. Alla banker har en sluss. Du måste stänga den första dörren innan du kan öppna den andra för att komma in. Förstår inte riktigt varför det är så. Men i alla fall så när jag hade kommit in och stått i kön och kommit fram till kassan och äntligen fått killen bakom disken att förstå att jag ville ha biljetter så sa han priset och jag langade fram mitt visakort. Till min STORA förvåning skakade han på huvudet och förklarade att dom tog bara kontanter. J-vla U-land tänkte jag för mig själv och gick och tog ut pengar på bankomaten utanför och nästa gång gick det bra. Fast jag vart inte sur egentligen för det går inte att bli det här nere. Och det var riktigt trevligt inne på banken. Det var en gubbe där som hörde att jag ville ha biljetter och han kom fram till mig och började på knagglig engelsk/italienska att snacka lite. –”Milan – Lazio, no good.......Manchester or Chelsea” sa han med ett stort leende. Repliken från den lilla banktjänstemannen bakom disken kom helt förvånande. –”Real Madrid” sa han och räckte över biljetterna. Den gamle gubben skrockade som jultomten och så var det Arrivederci, buongiorno och jag gled ut i den 20 gradiga luften med två biljetter på fickan och ett stort smil på läpparna.
Nouvo ord in ordlistan!
Italienska / svenska
alcolico – drink
scontrino – kvitto
banca – bank
paese sottosviluppato – u-land
contanti – kontanter
Ni får ett bonus ord idag också för det ligger så härligt i munnen....
Scompartimento - tågkupé
Kommentarer
Trackback