Om man ändå hette Gianluca!

Jag har tidigare skrivit att drömjobbet måste vara att jobba med casting till dokusåpor men nu har jag hittat två jobb som är ÄNNU bättre.  Titta bara på Gianluca Gasparini! Gianluca vem frågar ni?


Gianluca
Gianluca till vänster!


Jo, Gasparini är journalist på motorredaktionen på Gazzettan och när de riktigt viktiga bilnyheterna skall förmedlas så vänder sig den rosa blaskan till GG. Eller vad sägs om hans senaste mästervärk? Jag länkar in till
artikeln som iofs är på italienska men om ni klickar på länken video i den artikeln så får ni ett videoklipp på engelska. Men jag tror ni hade fattat andemeningen även om den varit på Farsi. Vilket jobb... Få betalt för att åka och göra såna artiklar... stort! Undrar vad kvinnosaks-kvinnorna i Sverige skulle säga om det? 

Det går rätt bra att heta Gianluigi oxå... Buffon för att förtydliga lite. Stå och mota en boll kanske inte är så fantastiskt men med den lönen så får man inte bara löljligt mycket betalt... man får köra vackra bilar med. Sen har lönen vissa bieffekter oxå... Och så säger man att pengar inte är allt?! ...vem var det som sa det? Det måste vara samma person som säger att man blir smart av fisk! Snart stundar bröllop för Gianluigi och Alena... Grattis Gigi... eller nåt! Kul! Verkligen... 

Jag funderade idag på om man kan hyra en lägenhet per timme. Eller som ett helgabonnemang. Det enda man gör hemma är packar upp träningsväskan och går och lägger sig bara för att några timmar senare gå upp och packa träningsväskan. Hyran per kvadratmeter är billig per månad men om man ser till tiden man spenderar i lägenheten så är den svindyr. Telefonabbonemanget hemma känns lite onödigt faktiskt. Den enda nyttan det gör är att vidarekoppla samtal till min mobil. Så om jag inte svarar så låt det ringa... så kommer ni till mitt mobilsvar istället! J (Böter till er som inte lämnar meddelande) Det värsta jag vet...  

Har haft några rätt tunga dagar sen helgen. Den klassiska formsvackan efter nån vecka när man kommit tillbaks från skada har infunnit sig och nu är det bara att kämpa på tills det lossnar igen. Motivationen har varit i klass med orken måndag och tisdag. Att det sen har varit riktigt mycket på jobbet samtidigt har inte hjälpt till direkt. Jag har suttit superkoncentrerad hela dagen (försökt åtminstone) samtidigt som jag sneglat på klockan och tvingats iväg för att hinna till träningen. Varit noga med att komma i tid bara för att inse att när jag sitter ombytt och klar en kvart innan träningen, som det är sagt, så är det jag och fem till som gör det och den där kvarten hade jag behövt på jobbet istället. Eller så hade jag kunnat lagt den på att äta något innan träningen. J-vligt frustrerande. Fast idag gick det inte att hålla tiden. Satt i möte från 9 till närmare 16.30 nånting och sen behövde jag sammanställa det som gicks igenom för att jag skall kunna sätta en utvecklare i arbete direkt imorgon. Måste nog ändå in tidigt imorgon och förbereda lite till. Det slutade hur som helst med att jag pressade bilen till Mölnlycke (inga hastigheter nämnda) för att hinna in en trekvart sen. Hann med sista 40 minuterna efter att jag bytt om lagom till tvåmålet. Landade hemma idag vid 23-tiden efter att ha hunnit med att hälsa på Stenmarck efter träningen. Jag hade flippat ur om jag inte hade pratat med någon idag heller och bara satt mig hemma själv. Måste ju hinna vara lite social oxå. Det kostade min tvättid ikväll men va fan... jag satte ny tid på fredag. Skall nog kunna hitta på nåt roligare då oxå förresten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback