Söndagsmorgon
Sitter i köket och har precis lagt Bella. Erika var ute igår och frågade mig varför jag gick upp så tidigt... Nu var klockan inte mer än 9 men eftersom jag skall hjälpa Reichen att flytta idag, så tyckte jag 9 inte var jättetidigt direkt. Sen ville ju Bella ha ny mat, ny blöja, nytt leende. Man smälter ju varje gång. Av leendet alltså.
Igår spelade vi match två i innebandyn. Högsbo tror jag vi mötte. Ett fotbollsgäng enligt Olausson. Sprang mycket, hårda i kroppen men tekniken med klubban hade mer att önska. Vi hade skrapat ihop 9 utespelare och en keeper. Det räckte. Andra 6 - 5 segern kändes inte lika bra som första men tre poäng. Dommarna (inga namn) lyckades som vanligt få båda lagen missnöjda. Det är lite ett signum för den ena dommaren att just lyckas reta gallfeber på båda lagen. Inte ens när man vinner är man nöjd. Horribla misstag blandas med stabilt dömmande. Man har aldrig någon aning om när nästa misstag kommer. Det är med skräckblandad förtjusning man tittar på dommaren när han blåser i pipan för att se vilket håll och för vad han blåste/inte blåste den här gången.
6 mål, 6 olika målskyttar var ju positivt. Kul att lira! Riktigt roligt. Speciellt som man vinner jämna matcher. Längtar faktiskt redan till nästa match. Lördagkväll 18.30 i Lexby smäller det. Vem har nåt bättre att göra en lördagkväll?
Söndagsmorgon hann bli till eftermiddag innan det här inlägget blev klart. Jag tog en paus i skrivandet och hjälpte Erik och Therese med flytten. Nu lämnas city och ersätts av Mölnlycke. Snart sitter man ensam i kompisskaran i lägenhet. Vi håller ställningarna ett tag till dock.
Anna Anka. Vilket skämt.
Idag är Erika riktigt härligt bakis. Det var inte igår om man säger så... jag njuter i fulla drag. He he he.
Igår spelade vi match två i innebandyn. Högsbo tror jag vi mötte. Ett fotbollsgäng enligt Olausson. Sprang mycket, hårda i kroppen men tekniken med klubban hade mer att önska. Vi hade skrapat ihop 9 utespelare och en keeper. Det räckte. Andra 6 - 5 segern kändes inte lika bra som första men tre poäng. Dommarna (inga namn) lyckades som vanligt få båda lagen missnöjda. Det är lite ett signum för den ena dommaren att just lyckas reta gallfeber på båda lagen. Inte ens när man vinner är man nöjd. Horribla misstag blandas med stabilt dömmande. Man har aldrig någon aning om när nästa misstag kommer. Det är med skräckblandad förtjusning man tittar på dommaren när han blåser i pipan för att se vilket håll och för vad han blåste/inte blåste den här gången.
6 mål, 6 olika målskyttar var ju positivt. Kul att lira! Riktigt roligt. Speciellt som man vinner jämna matcher. Längtar faktiskt redan till nästa match. Lördagkväll 18.30 i Lexby smäller det. Vem har nåt bättre att göra en lördagkväll?
Söndagsmorgon hann bli till eftermiddag innan det här inlägget blev klart. Jag tog en paus i skrivandet och hjälpte Erik och Therese med flytten. Nu lämnas city och ersätts av Mölnlycke. Snart sitter man ensam i kompisskaran i lägenhet. Vi håller ställningarna ett tag till dock.
Anna Anka. Vilket skämt.
Idag är Erika riktigt härligt bakis. Det var inte igår om man säger så... jag njuter i fulla drag. He he he.
Byggjobbare har konstiga tider
Vareviga morgon vaknar vi hemma till ljudet av borrar och sten som mals. Det byggs på en ny kåk mitt över gatan. Det drar igång vid 6.30-tiden ungefär och pågår till 8 kanske. Sen är det helt knäpptyst resten av dagen.
Varför i helvete då?
Måste man borra på morgonen för att man är rädd att störa folk mitt på dagen? Jag fattar ingenting. Varför måste alltid byggjobbare jobba så fruktansvärt tidigt? Till vilken nytta? De lägger ju ändå av några timmar senare uppenbarligen. Mycket märkligt. Minst sagt.
Nog om det!
--------------------
Är grymt sugen på nya Dan Brown-boken. Erika lyssnar på den just nu och säger att den är riktigt bra. Ljudbok är inte min tekopp bara... Men jag får kanske testa igen ändå. Eller så väntar jag på pocketutgåvan.
Just nu läser jag tredje delen om Lisbet Salander; Luftslottet som sprängdes. Jag och min älskade fästmö var nämligen och såg den andra delen på bio häromdagen. Lika bra som ettan tyckte jag och sen kom jag inte riktigt ihåg avslutningen så därför började jag läsa den igen.
Vi beställde biljetter på nätet och hann med att lämna av Bella hos syrran innan vi åkte in på stan och käkade. I god tid innan bion började flanerade vi in i baren på Bergakungen och tog en kaffe och ett glas vin. Kaffe till mig (som har körkort) och vinet till min co-driver tillika övningskörnings-elev. Där satt vi och mös tills det var 10 minuter kvar och då började vi röra oss mot ingången.
-Vilken salong är det, frågade Erika och jag tog upp biljetterna.
-Salong 6, sa jag.
-Men det finns ju ingen salong 6, sa Erika frågande.
Jag tänkte direkt att det är klart det finns en salong 6 på Bergakungen, och det gör det ju men på skärmen som visade vilka filmer som visades vid 21.00 på bergakungen så fanns ingen salong 6 med. En närmare titt på biljetten visade Biopalatset. Vi tog en rask promenad och kom in i salongen 10 minuter över. Tror inte vi missade speciellt mycket men det var lite panik ett tag. Typiskt när man hade varit ute i så god tid innan.
Varför i helvete då?
Jaha, då var det bäcksvart ute. Nu kör vi igång borren igen.
Måste man borra på morgonen för att man är rädd att störa folk mitt på dagen? Jag fattar ingenting. Varför måste alltid byggjobbare jobba så fruktansvärt tidigt? Till vilken nytta? De lägger ju ändå av några timmar senare uppenbarligen. Mycket märkligt. Minst sagt.
Nog om det!
--------------------
Är grymt sugen på nya Dan Brown-boken. Erika lyssnar på den just nu och säger att den är riktigt bra. Ljudbok är inte min tekopp bara... Men jag får kanske testa igen ändå. Eller så väntar jag på pocketutgåvan.
Just nu läser jag tredje delen om Lisbet Salander; Luftslottet som sprängdes. Jag och min älskade fästmö var nämligen och såg den andra delen på bio häromdagen. Lika bra som ettan tyckte jag och sen kom jag inte riktigt ihåg avslutningen så därför började jag läsa den igen.
Vi beställde biljetter på nätet och hann med att lämna av Bella hos syrran innan vi åkte in på stan och käkade. I god tid innan bion började flanerade vi in i baren på Bergakungen och tog en kaffe och ett glas vin. Kaffe till mig (som har körkort) och vinet till min co-driver tillika övningskörnings-elev. Där satt vi och mös tills det var 10 minuter kvar och då började vi röra oss mot ingången.
-Vilken salong är det, frågade Erika och jag tog upp biljetterna.
-Salong 6, sa jag.
-Men det finns ju ingen salong 6, sa Erika frågande.
Jag tänkte direkt att det är klart det finns en salong 6 på Bergakungen, och det gör det ju men på skärmen som visade vilka filmer som visades vid 21.00 på bergakungen så fanns ingen salong 6 med. En närmare titt på biljetten visade Biopalatset. Vi tog en rask promenad och kom in i salongen 10 minuter över. Tror inte vi missade speciellt mycket men det var lite panik ett tag. Typiskt när man hade varit ute i så god tid innan.
Säsongsskarven
På fyra dagar har jag klarat av försäsongsträning för innebandyn (5:an i Skatås), avslutningsmatchen med Bk Botta Matts, första inneträningen med innebandyn och första matchen.
Fotbollen har blivit roligare och roligare i år. Speciellt som vi slipper det infernaliskt tråkiga och studsiga gruset på Heden. Istället får vi lira på konstgräset och det är en helt annan dimension på spelet där. Mjukt och skönt underlag och faktiskt mer gräslikt än gräsligt.
I sista matchen mötte vi Rosenfot, som med en seger över oss skulle gå förbi oss i tabellen och peta ner oss på nedflyttningsplats. Matchen Christoffer - Rosenfot slutade med seger 1 - 0. Expressen har ju bara gett en spelare 6 getingar av 5 möjliga tidigare men hade de haft en representant där i onsdags, så hade vi haft ytterligare en spelare med det omöjliga betyget.
Reflexräddningar från nära håll som styrdes i ribban varvades med stenhårda frisparkar i krysset som boxades bort liggandes som ett streck i luften. Christoffer var överallt när det hettade till mot vårt mål. Sen var vi inte helt värdelösa i spelet heller. Vi höll upp spelet bra och stressade motståndarna hyggligt hela matchen. Dem kändes bättre men vi spelade smartare och hade ju en vägg i målet.
Sen slog Österman in en låg hörna som Andblad petade in och tabellen slutade alltså såhär. Egentligen borde vi inte ligga så långt ner med bl. a. två snöpliga förluster mot serieledarna i bagaget. Men vi tar nya tag nästa år.
Innebandyn får fylla tomrummet under närmsta halvåret. Vi hann träna första passet i förrgår och alltså premiärmatch mot Kärra i Kärra. Det var tröga ben på värmningen men vi hade som tur var tre linor framåt och två backpar. Vi tog Kärra, med en del gamla innebandyprofiler i laget, med uddamålet och jag hann med ett volleymål på rent Jihde-manér och en ass. 6 - 5 och nöjda miner i omklädningsrummet. Riktigt kul att lira igen. Även om konditionen inte finns där än. Men imorgon smäller det igen. Då har vi första hemmamatchen i Svingeln. 17.30 är det dax...
Fotbollen har blivit roligare och roligare i år. Speciellt som vi slipper det infernaliskt tråkiga och studsiga gruset på Heden. Istället får vi lira på konstgräset och det är en helt annan dimension på spelet där. Mjukt och skönt underlag och faktiskt mer gräslikt än gräsligt.
I sista matchen mötte vi Rosenfot, som med en seger över oss skulle gå förbi oss i tabellen och peta ner oss på nedflyttningsplats. Matchen Christoffer - Rosenfot slutade med seger 1 - 0. Expressen har ju bara gett en spelare 6 getingar av 5 möjliga tidigare men hade de haft en representant där i onsdags, så hade vi haft ytterligare en spelare med det omöjliga betyget.
Reflexräddningar från nära håll som styrdes i ribban varvades med stenhårda frisparkar i krysset som boxades bort liggandes som ett streck i luften. Christoffer var överallt när det hettade till mot vårt mål. Sen var vi inte helt värdelösa i spelet heller. Vi höll upp spelet bra och stressade motståndarna hyggligt hela matchen. Dem kändes bättre men vi spelade smartare och hade ju en vägg i målet.
Sen slog Österman in en låg hörna som Andblad petade in och tabellen slutade alltså såhär. Egentligen borde vi inte ligga så långt ner med bl. a. två snöpliga förluster mot serieledarna i bagaget. Men vi tar nya tag nästa år.
Innebandyn får fylla tomrummet under närmsta halvåret. Vi hann träna första passet i förrgår och alltså premiärmatch mot Kärra i Kärra. Det var tröga ben på värmningen men vi hade som tur var tre linor framåt och två backpar. Vi tog Kärra, med en del gamla innebandyprofiler i laget, med uddamålet och jag hann med ett volleymål på rent Jihde-manér och en ass. 6 - 5 och nöjda miner i omklädningsrummet. Riktigt kul att lira igen. Även om konditionen inte finns där än. Men imorgon smäller det igen. Då har vi första hemmamatchen i Svingeln. 17.30 är det dax...
Träningskläderna oanvända
Har tillbringat nästan en hel vecka på landet med familjen och farsan. Alla problem och tankar om arbetslöshet och annat liksom bara försvinner när man är där uppe. Lira golf, plocka svamp, äta gott, spela kort och bara vara är en helt annan sak där uppe. Helt underbart. Har passat på att lira Sotenäs. Först lirade jag med farsan medan Erika var hemma med Bella. Sen lirade jag med Erika medan farsan var hemma med Bella och ni kan nog gissa er till den tredje kombinationen va? Vi kan väl säga att Bella inte spelade golf...
När vi åkte upp hade vi först inte tänkt stanna så länge men den snabbt ihopräfsade väskan innhöll ändå allt jag behövde. Och som vanligt så var de enda rena plaggen med hem träningskläderna. Men all heder till mig själv som med en dåres envishet ALLTID packar ner dem.
Men själen har fått rejäl träning eller snarare vila.
Det är nog många i Bk Botta Matts som tycker det är tråkigt att den ende matchskribenten inte var närvarande när vi sopade banan med Bana 1. 12 - 0 blev det. Smått otroligt faktiskt. Det lät så otroligt att jag inte ens trodde på Jannes sms. 12 - 0? Vad hände där? Det räddade nog kontraktet för i år även om vi har en match kvar att spela. Men i vanlig ordning så ställer jag min plats som coach till förfogande. Att harva i bottenträsket känns inte som en säker fortsättning i coach-rollen. Vi får se vad fans, sponsorer och framförallt styrelsen säger.
Sotenäs GK är en rätt småtrevlig bana. Jag var bedrövlig första rundan och gjorde rätt mycket misstag andra rundan men ändå fick jag samma poäng. 28. Första rundan hade jag bara lite fler slag. Andra kändes sådär men 91 slag var faktiskt rätt ok. Men ändå långt från mitt hcp. Jag håller på att höja upp mig numera...
Hål 2, som är ett par 5 på 490 meter var rätt signifikativt för min runda. Jag nådde den stora tredelade bunkern vid greenen med mitt andraslag, en trä-4:a. Drivern satt där den skulle men andraslaget trillade alltså ner i bunkern. Illustrerat av bilden nedan.
Det här är mitt tredjeslag och mitt första slag i bunkern. Jag träffar alldeles för mycket sand och bollen tar sig ur bunkern, bara för att rulla ner i den igen några meter längre fram. Humöret är ändå ganska ok. Jag ligger ju bara på tre slag ändå...
Här slår jag fjärdeslaget (det andra i bunkern). Jag träffar bollen lite väl rent och trycker upp bollen i gräskanten av bunkern och bollen studsar rakt ner i bunkern igen. Bara tiondelar efter den här bilden är tagen har jag en helt annan sving. En sving som går från någonstans bakom huvudet och som går rakt ner i sanden. Mitt försök att döda bunkern gick väl sådär men klubban överlevde åtminstone. Jag hann även med ett par väl valda ord som inte tåls att tryckas i detta forum.
Trots att jag var heligt förbannad så blev tredje försöket riktigt bra och jag kunde putta i den 3 decimeter långa putten för boogie och 2 poäng. Det kändes som rena rånet...
Igår (torsdag) fick vi åka hem, så jag hinner åka upp till Strömstad med grabbarna. I helgen är det pokerhelg med vissa golfinslag. Mjölkeröds GK skall få sig en omgång eller två...
Fred ut!
Världens vackraste dotter!
När vi åkte upp hade vi först inte tänkt stanna så länge men den snabbt ihopräfsade väskan innhöll ändå allt jag behövde. Och som vanligt så var de enda rena plaggen med hem träningskläderna. Men all heder till mig själv som med en dåres envishet ALLTID packar ner dem.
Men själen har fått rejäl träning eller snarare vila.
Det är nog många i Bk Botta Matts som tycker det är tråkigt att den ende matchskribenten inte var närvarande när vi sopade banan med Bana 1. 12 - 0 blev det. Smått otroligt faktiskt. Det lät så otroligt att jag inte ens trodde på Jannes sms. 12 - 0? Vad hände där? Det räddade nog kontraktet för i år även om vi har en match kvar att spela. Men i vanlig ordning så ställer jag min plats som coach till förfogande. Att harva i bottenträsket känns inte som en säker fortsättning i coach-rollen. Vi får se vad fans, sponsorer och framförallt styrelsen säger.
Sotenäs GK är en rätt småtrevlig bana. Jag var bedrövlig första rundan och gjorde rätt mycket misstag andra rundan men ändå fick jag samma poäng. 28. Första rundan hade jag bara lite fler slag. Andra kändes sådär men 91 slag var faktiskt rätt ok. Men ändå långt från mitt hcp. Jag håller på att höja upp mig numera...
Hål 2, som är ett par 5 på 490 meter var rätt signifikativt för min runda. Jag nådde den stora tredelade bunkern vid greenen med mitt andraslag, en trä-4:a. Drivern satt där den skulle men andraslaget trillade alltså ner i bunkern. Illustrerat av bilden nedan.
Det här är mitt tredjeslag och mitt första slag i bunkern. Jag träffar alldeles för mycket sand och bollen tar sig ur bunkern, bara för att rulla ner i den igen några meter längre fram. Humöret är ändå ganska ok. Jag ligger ju bara på tre slag ändå...
Här slår jag fjärdeslaget (det andra i bunkern). Jag träffar bollen lite väl rent och trycker upp bollen i gräskanten av bunkern och bollen studsar rakt ner i bunkern igen. Bara tiondelar efter den här bilden är tagen har jag en helt annan sving. En sving som går från någonstans bakom huvudet och som går rakt ner i sanden. Mitt försök att döda bunkern gick väl sådär men klubban överlevde åtminstone. Jag hann även med ett par väl valda ord som inte tåls att tryckas i detta forum.
Trots att jag var heligt förbannad så blev tredje försöket riktigt bra och jag kunde putta i den 3 decimeter långa putten för boogie och 2 poäng. Det kändes som rena rånet...
Igår (torsdag) fick vi åka hem, så jag hinner åka upp till Strömstad med grabbarna. I helgen är det pokerhelg med vissa golfinslag. Mjölkeröds GK skall få sig en omgång eller två...
Fred ut!
Seriesegern gick förlorad...
I kvällens möte mot Tjommasläng så trodde de flesta röda Bk BM-spelarna på en tuff match. Det var ju ändå serieledarna som stod på andra sidan och som dessutom spelade för att säkra seriesegern. Men varför lägga sig ner och blotta strupen när man kan jävlas lite.
10 minuter innan matchstart så kopplade han där upp på vattenspridaren. Jag antar att han gillar när det går lite snabbare. Det var en sorgsam syn, när alla spelarna i Bk Botta Matts stod och tryckte bakom en elljus-stolpe för att få lite skydd från det pissande Göteborgsvädret. Men nån minut innan den lätt smågriniga dommaren, vi antar att han glömde regnjackan med tanke på humöret, blåste igång matchen så slutade regnet.
Vi mönstrade följande lag på det regnhala konstgräset:
Sista utpost och räddningsplanka: Christoffer
Smalbensränsarna: Drevhage, Richard och ibland även Krona (allsidig den där killen...)
Vattenbärarna/grov... nåja -jobbarna: Andblad, Österman, Zellén, Nisse
Klabbet på topp: Mats d. ä.
Vi körde på en uppställning med 2 backar, 3 centralt och 1 på topp. Och eftersom vi insåg våra begränsningar så spelade vi med gott om folk i försvaret som spelade på rätt sida och vårdade bollen. Lite förvånande så höll vi ihop spelet riktigt bra och kunde dessutom spela oss ur pressen från ivriga seriejagande motståndare. När dessutom Krona (allsidig den där killen...) fick skottläge och drog till en bra högerdoja från distans, så kunde vi konstatera 1 - 0 till Botta Matts. Sen följde en ännu bättre period med klokt spel från backlinjen och lika klokt spel från centrallinjen med Österman/Nisse/Andblad/mig själv. Vi bjöd på lite misstag och kunde dessutom skapa en del framåt. På en sådan chans jobbades en hörna fram. Den slogs lågt och studsande och gick igenom hela försvaret och höll på att styras in av en försvarare. Nu gick bollen istället till ny hörna på andra sidan och ny hörna från vänster. Den här gången kom en ny låg hörna med svår studs men nu hade åtminstone Andblad lärt sig vart jag slår hörnorna och på bortre stolpen älgade "doktorn" med långa kliv och stötte in bollen med en resolut vänster. 2 - 0. Vad hände?
Så var även ställningen i paus och vi pratade om att orka hålla upp spelet. Jag glömde motståndarnas chanser. Det var en chans. Det var mer än en chans. Det var egentligen mål men killen som skulle rulla in bollen i ett helt öppet mål efter en retur hade bara ett ben. Och det stod han på tyvärr, så hans försök att träffa bollen blev till en passning till en förvånad och tacksam Christoffer. Utöver det bortslarvade målet så hade man ett friläge som räddades av en utrusande vaken keeper.
Andra halvlek bjöd på rätt liknande spel som i den första med ett rött lag som hade kontroll på spelet. Det kändes som att det skulle kunna bjudas på en rejäl överraskning. Men olyckan var framme när jag försökte nicka bort bollen och nickade rakt i gapet på en motståndare som avancerade en meter och tryckte in reduceringen. Lite oförtjänt ändå kändes det som. Sen hände allt i slutminuterna. Ett felaktigt inkast till motståndarna ledde till ett lågt inlägg som studsade fram till en motståndare på bortre. Christoffer som var på väg ut halkade samtidigt som anfallaren precis hann sätta ner foten. Det såg ut som han förökte ta emot bollen men den studsade förbi Christoffer och skruvade sig runt och rullade retsamt långsamt över mållinjen. Lite oflyt för oss men kanske lite välförtjänt flyt för dem. När de sen i den absoluta slutminuten kommer loss på kanten (jag tappade balansen och släppte fram honom) och krutar in 3 - 2 så var det gardinen ner. Ändå skapar vi rejält med chanser sista sekunderna. Krona (allsidig den där killen...) spelar sig fram på högerkanten med Österman och Andblad och går på avslut... i stolpen. Jag själv kommer rusande på högerkanten och får en diagonalpassning men hinner inte fram till ett öppet läge, fri mot målvakten. Sen blåste den regnjackslöse dommaren av matchen och champagnekorken kunde avskjutas. Ja, det är faktiskt sant... även om det kanske inte var riktig champagne.
Hur skall vi sammanfatta den här matchen? En betygsättning kanske...
Christoffer, 9 - Man of the match. Ett par svettiga räddningar och faktiskt en hel del oflyt på målen. Inte hans fel helt enkelt.
Drevhage, 8 - Stabil, lugn, säker.
Richard, 7,5 - Ta kommentaren om Drevet och kopiera den här.
Krona (allsidig den där killen...), 8,5 Målslägga, spelsinne och nästan hjälte på slutet med stolpträff.
Nisse, 7 - Bra bredd och gjorde jobbet rakt igenom.
Österman, 7 - Vi saknar fortfarande drivet men spelsinnet finns där.
Andblad, 8 - Bra snack och en pådrivare idag. Dessutom målskytt.
Zellén, 7,5 - Höll ihop mitten hyfsat men en dålig nick och tappad balans gav två mål...
Mats, 7 - Såg riktigt pigg ut idag. Spelade en otacksam roll på topp.
10 minuter innan matchstart så kopplade han där upp på vattenspridaren. Jag antar att han gillar när det går lite snabbare. Det var en sorgsam syn, när alla spelarna i Bk Botta Matts stod och tryckte bakom en elljus-stolpe för att få lite skydd från det pissande Göteborgsvädret. Men nån minut innan den lätt smågriniga dommaren, vi antar att han glömde regnjackan med tanke på humöret, blåste igång matchen så slutade regnet.
Vi mönstrade följande lag på det regnhala konstgräset:
Sista utpost och räddningsplanka: Christoffer
Smalbensränsarna: Drevhage, Richard och ibland även Krona (allsidig den där killen...)
Vattenbärarna/grov... nåja -jobbarna: Andblad, Österman, Zellén, Nisse
Klabbet på topp: Mats d. ä.
Vi körde på en uppställning med 2 backar, 3 centralt och 1 på topp. Och eftersom vi insåg våra begränsningar så spelade vi med gott om folk i försvaret som spelade på rätt sida och vårdade bollen. Lite förvånande så höll vi ihop spelet riktigt bra och kunde dessutom spela oss ur pressen från ivriga seriejagande motståndare. När dessutom Krona (allsidig den där killen...) fick skottläge och drog till en bra högerdoja från distans, så kunde vi konstatera 1 - 0 till Botta Matts. Sen följde en ännu bättre period med klokt spel från backlinjen och lika klokt spel från centrallinjen med Österman/Nisse/Andblad/mig själv. Vi bjöd på lite misstag och kunde dessutom skapa en del framåt. På en sådan chans jobbades en hörna fram. Den slogs lågt och studsande och gick igenom hela försvaret och höll på att styras in av en försvarare. Nu gick bollen istället till ny hörna på andra sidan och ny hörna från vänster. Den här gången kom en ny låg hörna med svår studs men nu hade åtminstone Andblad lärt sig vart jag slår hörnorna och på bortre stolpen älgade "doktorn" med långa kliv och stötte in bollen med en resolut vänster. 2 - 0. Vad hände?
Så var även ställningen i paus och vi pratade om att orka hålla upp spelet. Jag glömde motståndarnas chanser. Det var en chans. Det var mer än en chans. Det var egentligen mål men killen som skulle rulla in bollen i ett helt öppet mål efter en retur hade bara ett ben. Och det stod han på tyvärr, så hans försök att träffa bollen blev till en passning till en förvånad och tacksam Christoffer. Utöver det bortslarvade målet så hade man ett friläge som räddades av en utrusande vaken keeper.
Andra halvlek bjöd på rätt liknande spel som i den första med ett rött lag som hade kontroll på spelet. Det kändes som att det skulle kunna bjudas på en rejäl överraskning. Men olyckan var framme när jag försökte nicka bort bollen och nickade rakt i gapet på en motståndare som avancerade en meter och tryckte in reduceringen. Lite oförtjänt ändå kändes det som. Sen hände allt i slutminuterna. Ett felaktigt inkast till motståndarna ledde till ett lågt inlägg som studsade fram till en motståndare på bortre. Christoffer som var på väg ut halkade samtidigt som anfallaren precis hann sätta ner foten. Det såg ut som han förökte ta emot bollen men den studsade förbi Christoffer och skruvade sig runt och rullade retsamt långsamt över mållinjen. Lite oflyt för oss men kanske lite välförtjänt flyt för dem. När de sen i den absoluta slutminuten kommer loss på kanten (jag tappade balansen och släppte fram honom) och krutar in 3 - 2 så var det gardinen ner. Ändå skapar vi rejält med chanser sista sekunderna. Krona (allsidig den där killen...) spelar sig fram på högerkanten med Österman och Andblad och går på avslut... i stolpen. Jag själv kommer rusande på högerkanten och får en diagonalpassning men hinner inte fram till ett öppet läge, fri mot målvakten. Sen blåste den regnjackslöse dommaren av matchen och champagnekorken kunde avskjutas. Ja, det är faktiskt sant... även om det kanske inte var riktig champagne.
Hur skall vi sammanfatta den här matchen? En betygsättning kanske...
Christoffer, 9 - Man of the match. Ett par svettiga räddningar och faktiskt en hel del oflyt på målen. Inte hans fel helt enkelt.
Drevhage, 8 - Stabil, lugn, säker.
Richard, 7,5 - Ta kommentaren om Drevet och kopiera den här.
Krona (allsidig den där killen...), 8,5 Målslägga, spelsinne och nästan hjälte på slutet med stolpträff.
Nisse, 7 - Bra bredd och gjorde jobbet rakt igenom.
Österman, 7 - Vi saknar fortfarande drivet men spelsinnet finns där.
Andblad, 8 - Bra snack och en pådrivare idag. Dessutom målskytt.
Zellén, 7,5 - Höll ihop mitten hyfsat men en dålig nick och tappad balans gav två mål...
Mats, 7 - Såg riktigt pigg ut idag. Spelade en otacksam roll på topp.
Bk Botta Matts tillbaks på banan
Och det i dubbel bemärkelse. Efter att ha falerat mot tabelljumbon förra veckan, så var det nio nervösa men laddade gubbar som äntrade konstgräset på Heden. I ärlighetens namn så kanske man skall vara mer än fem utespelare för att slå jumbon men hade inte Christoffer gjort en Higuita och tvingats ta en 5-minutare mot slutet, så kanske förlusten hade slutat annorlunda. Nog om det.
Med fler spelare i truppen så överraskade vi inte bara oss själva utan även publiken. Jodå, Hela 4 stycken hade vi i klacken. Något tyst klack men ändå...
Jag är alldeles för utmattad för att komma ihåg mer än att Drevhage fotknölade in en målvaktsretur efter en hörna och Mats rullade in 2:an innan motståndarna i andra halvlek kunde kontra in reduceringen. Vi såg lätta fötter och viljan att springa på uppvärmningen men som vanligt så dog vi fullständigt mot slutet av matchen. Som tur var så var motståndarna minst lika dåligt tränade.
Nä, vi kör betygsättningen istället.
Mats, 8 - Petade in 2 - 0 och var minst lika lätt på foten som vilken glädjeflicka som helst...
Drevet, 8 - Högg på hörnretur trots klara order om att hålla sin backplats. Tur att ingen lyssnar på coach som vanligt.
Billquist, 8 - Hade faktiskt inte jättemycket att göra. Målet var en mot en. Inget att göra.
Richard, 8 - Gjorde två på foten innan matchen. Klart godkänt!
Andblad, 8 - Satte sig själv som ytterfältare. Såg bra ut. I alla fall visuellt...
Christoffer, 8 - Skapade skott på mål helt på egen hand.
Kalle, 8 - Skyllde på en sträckning av maximus glutus redan efter första löpningen. Så gör en riktig stjärna...
Zellén, 8 - Slog bort 5 passningar i rad i andra halvlek. För dålig rörelse lät förklaringen.
Österman, 9 - Hade med sig tre (3) personer till klacken. Man of the match. Här premieras allt annat än fotbollskunskaper.
Med fler spelare i truppen så överraskade vi inte bara oss själva utan även publiken. Jodå, Hela 4 stycken hade vi i klacken. Något tyst klack men ändå...
Jag är alldeles för utmattad för att komma ihåg mer än att Drevhage fotknölade in en målvaktsretur efter en hörna och Mats rullade in 2:an innan motståndarna i andra halvlek kunde kontra in reduceringen. Vi såg lätta fötter och viljan att springa på uppvärmningen men som vanligt så dog vi fullständigt mot slutet av matchen. Som tur var så var motståndarna minst lika dåligt tränade.
Så här lyckliga är man efter en seger.
Nä, vi kör betygsättningen istället.
Mats, 8 - Petade in 2 - 0 och var minst lika lätt på foten som vilken glädjeflicka som helst...
Drevet, 8 - Högg på hörnretur trots klara order om att hålla sin backplats. Tur att ingen lyssnar på coach som vanligt.
Billquist, 8 - Hade faktiskt inte jättemycket att göra. Målet var en mot en. Inget att göra.
Richard, 8 - Gjorde två på foten innan matchen. Klart godkänt!
Andblad, 8 - Satte sig själv som ytterfältare. Såg bra ut. I alla fall visuellt...
Christoffer, 8 - Skapade skott på mål helt på egen hand.
Kalle, 8 - Skyllde på en sträckning av maximus glutus redan efter första löpningen. Så gör en riktig stjärna...
Zellén, 8 - Slog bort 5 passningar i rad i andra halvlek. För dålig rörelse lät förklaringen.
Österman, 9 - Hade med sig tre (3) personer till klacken. Man of the match. Här premieras allt annat än fotbollskunskaper.
Mitt konstigaste år någonsin?!
Det har hänt så mycket det här året. Mer än på hela livet hittills känns det som. Det har varit ganska omvälvande minst sagt. Att jag har gått i ovissheten som arbetslös har inte gjort saken bättre. Även om jag jobbat mer än vanligt fram till för några veckor sen, så är det ändå en osäkerhetskänsla som finns där inne någonstans.
Sen kom Bella och hela livets prioriteringar kastades om med glädje, stolthet och ansvar. Snart är hon 4 månader, imorgon faktiskt, och vi håller på med förberedelser för hennes dop. Bella Camilla Kristina Zellén kommer hon att heta. Jag och Erika kom fram till att hennes efternamn (Larsson) ändå kommer bytas ut inom en snar framtid. Även om jag inte gått ner på mina knän och kläckt frågan... än. Bella var givet redan från början. Jag älskade namnet och ville ha ett namn som inte direkt blev ett smeknamn. Och vackrare än meningen vacker kan det väl inte bli?
Sen är jag glad att vi tog namnet Camilla efter mamma och att mamma fick veta det innan hon fick ge upp kampen mot cancern. Mamma gick bort för mindre än en vecka sen och jag känner både djup sorg och lättnad. Lättnad för mammas skull, som hade det väldigt kämpigt mot slutet. Jag väljer att inte skriva mer om min sorg än så här. Det är personligt... Men jag vet att du har det bättre där du är nu mamma! Och jag saknar dig så otroligt mycket.
Hur tar man in allt som händer? Och hur varvar man blöjbyten och besök hos begravningsentrepenören med att söka jobb? Det känns så oerhört märkligt. Tack alla som hört av sig, jag har inte orkat svara alla men jag är mäkta tacksam och glad att jag har såna vänner.
-
Nä nåt helt annat nu.
Jag har alltid hatat att sitta och lyssna på föräldrar som pratar blöjor och dess innehåll över matbordet helt obehindrat och utan minsta hänsyn till stackars barnfria singlar. Så kände jag för några år sen och så känner jag fortfarande. Jag trodde aldrig att jag skulle hamna där själv och jag var helt övertygad om att jag skulle bli annorlunda som förälder. Än så länge så tror jag att jag hållit sånt snack privat mellan mig och Erika men jag kände mig ändå lite illa till mods efter ett samtal med Erika härmodagen
Min första kommentar till min älskade fästmö var inte -Hej, hur mår du älskling, eller: -Hej hjärtat, jag tänkte på dig och ville bara prata lite... Nä, mina första ord var: Hur vi några skitiga nyheter än? (lägg märke till hur jag på något sätt försökte använda kodord för att inte låta som mina värsta farhågor). Bakgrund. Bella har varit förstoppad i fyra dagar. Så kanske ni kan lägga ihop ett och ett.
-
Zlatan i Barcelona. Hur häftigt är inte det egentligen? Jag satt faktiskt framför den direktsända presskonferensen och tittade på en dörr i en timme. Jag kunde konstatera att spanjoren som pratade från planen borde rakat sig varje kvart för man såg bokstavligen hur skägget hade växt varje gång bilden växlade över på honom.
-
Bella? Idag fick hon bada... några kilon lättare. You do the math!
Sen kom Bella och hela livets prioriteringar kastades om med glädje, stolthet och ansvar. Snart är hon 4 månader, imorgon faktiskt, och vi håller på med förberedelser för hennes dop. Bella Camilla Kristina Zellén kommer hon att heta. Jag och Erika kom fram till att hennes efternamn (Larsson) ändå kommer bytas ut inom en snar framtid. Även om jag inte gått ner på mina knän och kläckt frågan... än. Bella var givet redan från början. Jag älskade namnet och ville ha ett namn som inte direkt blev ett smeknamn. Och vackrare än meningen vacker kan det väl inte bli?
Sen är jag glad att vi tog namnet Camilla efter mamma och att mamma fick veta det innan hon fick ge upp kampen mot cancern. Mamma gick bort för mindre än en vecka sen och jag känner både djup sorg och lättnad. Lättnad för mammas skull, som hade det väldigt kämpigt mot slutet. Jag väljer att inte skriva mer om min sorg än så här. Det är personligt... Men jag vet att du har det bättre där du är nu mamma! Och jag saknar dig så otroligt mycket.
Hur tar man in allt som händer? Och hur varvar man blöjbyten och besök hos begravningsentrepenören med att söka jobb? Det känns så oerhört märkligt. Tack alla som hört av sig, jag har inte orkat svara alla men jag är mäkta tacksam och glad att jag har såna vänner.
-
Nä nåt helt annat nu.
Jag har alltid hatat att sitta och lyssna på föräldrar som pratar blöjor och dess innehåll över matbordet helt obehindrat och utan minsta hänsyn till stackars barnfria singlar. Så kände jag för några år sen och så känner jag fortfarande. Jag trodde aldrig att jag skulle hamna där själv och jag var helt övertygad om att jag skulle bli annorlunda som förälder. Än så länge så tror jag att jag hållit sånt snack privat mellan mig och Erika men jag kände mig ändå lite illa till mods efter ett samtal med Erika härmodagen
Min första kommentar till min älskade fästmö var inte -Hej, hur mår du älskling, eller: -Hej hjärtat, jag tänkte på dig och ville bara prata lite... Nä, mina första ord var: Hur vi några skitiga nyheter än? (lägg märke till hur jag på något sätt försökte använda kodord för att inte låta som mina värsta farhågor). Bakgrund. Bella har varit förstoppad i fyra dagar. Så kanske ni kan lägga ihop ett och ett.
-
Zlatan i Barcelona. Hur häftigt är inte det egentligen? Jag satt faktiskt framför den direktsända presskonferensen och tittade på en dörr i en timme. Jag kunde konstatera att spanjoren som pratade från planen borde rakat sig varje kvart för man såg bokstavligen hur skägget hade växt varje gång bilden växlade över på honom.
-
Bella? Idag fick hon bada... några kilon lättare. You do the math!
Tydligen fredag idag...
Har helt tappat begreppet den senaste tiden. Sitter hemma själv med Bella i soffan, som ligger och suger på tummen eller nån av de andra fingrarna. Hon mornar sig. Själv vaknade jag vid 6-tiden på Sahlgrenska. Satt hos mamma igår och över natten. Vid 8-tiden kom jag hem till familjen och matade Bella. Sen tänkte jag lägga mig och somna om men så fastnade jag framför macen och en krånglande Time machine... igen. Back up:er som strular. Jag kan inte släppa det. Sitter med ena ögat i loggen hela tiden. Måste vara en gammal arbetsskada sen programmeringstiden.
Det slutar väl med att jag får installera om extradisken. Letandet på alla forum har inte direkt hjälpt mig i letandet efter en lösning.
Erika är iväg och fikar/tränar. Hon har gått in i "tränings-mode". Själv längtar jag efter att ryggen skall bli helt ok, så jag äntligen kan sätta igång att jobba bort alla semesterkilon. Eller omplacera lite... väger mindre än nånsin... fast på helt fel ställen såklart.
Är dessutom så grymt sugen på att komma ut på golfbanan. Har ju bara lirat 7 rundor i år, varav 4 på Gotland under 5 dagars intensivt partande. Men nu finns det väl äntligen lite tid men vem vill vada fram i 18 hål och släpa runt en dyblöt och tung bag? Snart får jag nog göra det... om jag skall få några rundor i år. Har dessutom 3 golflektioner innestående. Frågan är om jag kommer förbi puttningen på bara tre lektioner...
Ni som kan er golf känner till Jim Furyk. Han har kanske en av de fulaste golfsvingarna av proffsen. Ta den och applicera på mitt puttstroke och gångra sen med 10. Ibland blir jag överraskad själv och det är en gåta att jag ändå tagit mig ner till 11,6 i handicap. Men svingen funkar ju för Jim.
Så här ser loggen ut just nu..
Jul 24 12:32:56 c-7dc6e055 kernel[0]: ASP_TCP CancelOneRequest: cancelling slot 14 error 89 reqID 3732 flags 0x9 afpCmd 0xF0000002 so 0x5623cc0
Jul 24 12:32:56 c-7dc6e055 /System/Library/CoreServices/Finder.app/Contents/MacOS/Finder[113]: SharePointBrowser::handleOpenCallBack returned 22
Jul 24 12:35:27 c-7dc6e055 [0x0-0x18f18f].org.mozilla.firefox[13897]: Debugger() was called!
Jul 24 12:37:58: --- last message repeated 1 time ---
Aha, nu fattar jag precis...
Det slutar väl med att jag får installera om extradisken. Letandet på alla forum har inte direkt hjälpt mig i letandet efter en lösning.
Erika är iväg och fikar/tränar. Hon har gått in i "tränings-mode". Själv längtar jag efter att ryggen skall bli helt ok, så jag äntligen kan sätta igång att jobba bort alla semesterkilon. Eller omplacera lite... väger mindre än nånsin... fast på helt fel ställen såklart.
Är dessutom så grymt sugen på att komma ut på golfbanan. Har ju bara lirat 7 rundor i år, varav 4 på Gotland under 5 dagars intensivt partande. Men nu finns det väl äntligen lite tid men vem vill vada fram i 18 hål och släpa runt en dyblöt och tung bag? Snart får jag nog göra det... om jag skall få några rundor i år. Har dessutom 3 golflektioner innestående. Frågan är om jag kommer förbi puttningen på bara tre lektioner...
Ni som kan er golf känner till Jim Furyk. Han har kanske en av de fulaste golfsvingarna av proffsen. Ta den och applicera på mitt puttstroke och gångra sen med 10. Ibland blir jag överraskad själv och det är en gåta att jag ändå tagit mig ner till 11,6 i handicap. Men svingen funkar ju för Jim.
Så här ser loggen ut just nu..
Jul 24 12:32:56 c-7dc6e055 kernel[0]: ASP_TCP CancelOneRequest: cancelling slot 14 error 89 reqID 3732 flags 0x9 afpCmd 0xF0000002 so 0x5623cc0
Jul 24 12:32:56 c-7dc6e055 /System/Library/CoreServices/Finder.app/Contents/MacOS/Finder[113]: SharePointBrowser::handleOpenCallBack returned 22
Jul 24 12:35:27 c-7dc6e055 [0x0-0x18f18f].org.mozilla.firefox[13897]: Debugger() was called!
Jul 24 12:37:58: --- last message repeated 1 time ---
Aha, nu fattar jag precis...
En sommarfundering
Fick ett samtal från en gammal kompis. Vi har inte känt varandra mer än ett par år men ändå känns det som en gammal kompis. Anton har flyttat till ostlandet och är tränare där. Ändå står pojkrummet och väntar på honom på Utlandagatan. Ikväll sammanstrålade jag med Anton och Dennis. Gamla ledarstaben i Pixbo. Dennis är iofs än så länge med i staben men det är oklart hur det blir nästa år. Anton fick sig en resa i Pixbo som han sent kommer glömma. Lite märklig och grymt oförtjänt enligt mig. Men han klagar inte i Schweiz direkt. Hoppas bara karln väljer att flytta tillbaks till Götet när han återvänder. Dåliga odds men jag behöver nån att snacka plastbandy med...
Min fundering gäller inte bandy alls, utan hur kvällisarna ens orkar med att göra nyheter på en spik. Ni vet... koka soppa på en spik. Ibland inte ens en nubb. Jag läser Gazettan med jämna mellanrum och med största sannolikhet så ser jag exakt samma nyheter i kvällisarna som i Gazzettan. Bara en halvdag eller dag senare.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag kan oxå översätta Gazzettan om jag får betalt. Vart vänder jag mig för att anmäla mig till det jobbet? Hur mycket kan man få för att dammsuga Gazzettan? Jag kan till och med tänka mig att bevaka tre - fyra engelska tidningar och skriva av artiklar där...
Kan man leva på att skriva ihop lite artiklar till sporten? Jag vet inte ärligt. Det känns som lurendrejeri på högsta nivå. Måste väl bara funka som extraknäck eller?
Min fundering gäller inte bandy alls, utan hur kvällisarna ens orkar med att göra nyheter på en spik. Ni vet... koka soppa på en spik. Ibland inte ens en nubb. Jag läser Gazettan med jämna mellanrum och med största sannolikhet så ser jag exakt samma nyheter i kvällisarna som i Gazzettan. Bara en halvdag eller dag senare.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag kan oxå översätta Gazzettan om jag får betalt. Vart vänder jag mig för att anmäla mig till det jobbet? Hur mycket kan man få för att dammsuga Gazzettan? Jag kan till och med tänka mig att bevaka tre - fyra engelska tidningar och skriva av artiklar där...
Kan man leva på att skriva ihop lite artiklar till sporten? Jag vet inte ärligt. Det känns som lurendrejeri på högsta nivå. Måste väl bara funka som extraknäck eller?
Med sandaler av plast...
Vissa nationalklenoder behöver uppdateras något... som t.ex. Tomas "Slutar-han-aldrig-att-turnera-gubbjäveln" Ledins egna slagdänga; Sommaren är kort. Här kommer ett nytt förslag från undertecknad med vissa smärre passande ändringar:
Massa gråa moln så långt ögat kan nå,
inte en gnutta sol på flera dar.
Med en glass i min mun
och i sandaler av plast
går jag i regnet och tänker på dig.
Ljusgråa dagar seglar förbi.
Ref:
Sommaren är kort.
Det mesta regnar bort.
Men nu är den här, så ta för
dig, regnet upphör i dag.
Hösten kommer snart,
det går med vindens fart,
så lyssna på mej: Regnet upphör
kanske bara i dag.
Vattnet är kallt och luften står still,
jag sitter i skuggan läser gårdagens blad.
Snart är det dags för ett dopp i det blå,
få bort svetten mellan tårna och svalka min kropp.
Ref:
Sommaren är kort.
Det mesta regnar bort.
Men nu är den här, så ta för
dig, regnet upphör i dag.
Hösten kommer snart,
det går med vindens fart,
så lyssna på mej: Regnet upphör
kanske bara i dag.
X3M Sommarskola 2009
Efter mycket förberedelser och planeringar så bar det av till Smögen och Kungshamn för 7:e året i rad. Vi fick ihop inte mindre än 115 deltagare i år och en mängd nya och spännande ledare.
Veckan flöt faktiskt på bättre än tidigare tyckte jag och kidzen verkade trivas alldeles förträffligt. Alla ledarna från Benjamin i köket till alla rookies skötte sig exemplariskt. Tyvärr fick jag avbryta skolan inför sista natten och missade avslutningen men det löste sig ändå hur bra som helst.
En stor eloge till alla ledare!
Jag hann tillbaka till avslutningsfesten men med tanke på allt som hänt och en 3-månaders Bella, så blev det inget partande för min del. Men det skötte övriga ledare ändå så bra så...
Kul med alla nya ansikten på skolan i år. Inte bara deltagarna då förståss, utan ledarna: Peder Bodén (Dalen), Johan Ivarsson (Mullsjö innebandygymnasium och Mullsjö-, Pixbotränare bland annat, Peter Persson (Helsingborg, Erika Andersson (Falun) och Henrik Quist (Pixbo). Vi hoppas att de flesta kommer tillbaks nästa år igen.
Bilder från skolan kommer jag lägga upp allt eftersom. Förhoppningsvis inom nån vecka eller så... www.x3m-sommarskola.se
Veckan flöt faktiskt på bättre än tidigare tyckte jag och kidzen verkade trivas alldeles förträffligt. Alla ledarna från Benjamin i köket till alla rookies skötte sig exemplariskt. Tyvärr fick jag avbryta skolan inför sista natten och missade avslutningen men det löste sig ändå hur bra som helst.
En stor eloge till alla ledare!
Jag hann tillbaka till avslutningsfesten men med tanke på allt som hänt och en 3-månaders Bella, så blev det inget partande för min del. Men det skötte övriga ledare ändå så bra så...
Kul med alla nya ansikten på skolan i år. Inte bara deltagarna då förståss, utan ledarna: Peder Bodén (Dalen), Johan Ivarsson (Mullsjö innebandygymnasium och Mullsjö-, Pixbotränare bland annat, Peter Persson (Helsingborg, Erika Andersson (Falun) och Henrik Quist (Pixbo). Vi hoppas att de flesta kommer tillbaks nästa år igen.
Bilder från skolan kommer jag lägga upp allt eftersom. Förhoppningsvis inom nån vecka eller så... www.x3m-sommarskola.se
Pussel
Idag har det varit ett riktigt pusslande med tider. Åkte hemifrån vid 08.45. Till Mandel och sen hem igen vid 14.30. Hemma 14.45. Lämnade av två klänningar till min sambo och konstaterade att jag inte hann packa någon träningsväska. Men eftersom jag hade en lårkaka så tänkte jag att det var väl lika bra.
Mitt samtal med Andblad dagen innan om en eventuell löpning kändes inte så trolig. Sen ringde Andblad. Löpning? Jag konstaterade att jag slutade 19.00 och hade bord bokat på Flying Barrel kl. 20.00.
Det är klart vi skall springa Janne!
Jag lyckades lämna Klubbhuset 18.24. Rask promenad hem och ombyte hemma under tiden som jag hade kvalitetstid med familjen i exakt fyra minuter. Sen bar det av till Skatås. Jag hade i ett svagt ögonblick sagt till Janne att jag skulle vara uppe 18.50. Det kändes svårt. 18.49 stog jag vid startklockan och fick faktiskt vänta på Janne i ett par minuter.
Jag hade satt upp ett annat delmål och det var ganska otroligt men om allt klaffade så hoppades jag vara på Flying barrel 20.15. Därför var varje minut vid startklockan en plåga. Sen skulle dessutom Janne stretcha lite innan vi startade. Men vi sprang 8:an (41 minuter) i prattempo. Sen var det bilen hem. Jag kom hem 19.55 och det kändes tufft att pricka in 20.15. Dusch och ombyte och mer kvalitetstid med familjen (tre minuter den här gången). Sen var jag på väg och hann spurta på 42:an i Eklandabacken. Det sparade många minuter och jag hoppade på Avenyn. 20.14 satt jag och beställde en öl.
Måste säga att jag själv är imponerad över hur jag fick ihop det. Men kanske mest över att jag faktiskt gjorde min första löpning av utlovade 14 de närmsta 4 veckorna. 27 dagar kvar!
Forza Barca!
Mitt samtal med Andblad dagen innan om en eventuell löpning kändes inte så trolig. Sen ringde Andblad. Löpning? Jag konstaterade att jag slutade 19.00 och hade bord bokat på Flying Barrel kl. 20.00.
Det är klart vi skall springa Janne!
Jag lyckades lämna Klubbhuset 18.24. Rask promenad hem och ombyte hemma under tiden som jag hade kvalitetstid med familjen i exakt fyra minuter. Sen bar det av till Skatås. Jag hade i ett svagt ögonblick sagt till Janne att jag skulle vara uppe 18.50. Det kändes svårt. 18.49 stog jag vid startklockan och fick faktiskt vänta på Janne i ett par minuter.
Jag hade satt upp ett annat delmål och det var ganska otroligt men om allt klaffade så hoppades jag vara på Flying barrel 20.15. Därför var varje minut vid startklockan en plåga. Sen skulle dessutom Janne stretcha lite innan vi startade. Men vi sprang 8:an (41 minuter) i prattempo. Sen var det bilen hem. Jag kom hem 19.55 och det kändes tufft att pricka in 20.15. Dusch och ombyte och mer kvalitetstid med familjen (tre minuter den här gången). Sen var jag på väg och hann spurta på 42:an i Eklandabacken. Det sparade många minuter och jag hoppade på Avenyn. 20.14 satt jag och beställde en öl.
Måste säga att jag själv är imponerad över hur jag fick ihop det. Men kanske mest över att jag faktiskt gjorde min första löpning av utlovade 14 de närmsta 4 veckorna. 27 dagar kvar!
Forza Barca!
Näe.... inte nu igen. Ny...
Nu får det tamejfan vara nog! 0 - 1 och vi var kassa igen.
Jag orkar inte ens säga att domarn var värdelös, motståndarna var för bollskickliga och vi var för dåliga på att passa bollen, skapa chanser och hade för dålig kondition. Tragiskt. Jag sätter en 3:a på alla spelarna idag.
Jag lovar här och nu att jag skall springa minst varannan dag de närmsta 4 veckorna.
Konstantin och Conny
Det är namnen som har namnsdag idag enligt Superstart, min startsida. Känns som två rätt olika namn eller? Låter som en rysk tsar kontra en trailer park-värsting. Nu har vi inga direkta trailer park-områden i Sverige men ni fattar vad jag menar va?
Kan väl säga att inget av namnen var med och figurerade när jag och Erika letade namn till en eventuell pojke.
Kan väl säga att inget av namnen var med och figurerade när jag och Erika letade namn till en eventuell pojke.
På promenad in da hood
Ja, det gamla alltså. Idag hastade jag hem mellan jobb och skjutsade upp Erika till frisören. Sen gick jag runt med Bella medan Erika toppade luggen. Hon blev för övrigt inte nöjd med att håret blev kortare än hon tänkt sig. Ovanligt! Verkligen...
Men jag fick en timme att gå runt med vagnen och få lite sköna vibbar i Lunden. Där har man ju tillbringat en hel del tid. Jag gick Danska vägen upp och ner och tittade in på möbelaffären, Energie-affären (salt and fashion tror jag den heter). De är en av få affärer i den här stan med Energie-kläder. Hittade som tur var inget den här gången. www.energie.it kan funka oxå. De har de snyggaste jeansen med de snyggaste detaljerna och mer eller mindre alla tröjor och skor jag sett är riktigt j-vla coola. Både för moppe-åkande snorvalpar och för en annan.
När jag kom längst ner på Danska, så ligger det en kyrka där. S:t Pauli-kyrkan. Jag rundade den och i parken mötte jag en annan kille med barnvagn. Hans tjej gick förbi mig lite innan jag mötte dem och hon luktade mer öl än en bakgata i Berlin i oktober. När jag sen ser mannen med barnvagnen vända sig om så har han en burk i näven. Ja men det här verkar ju sunt, tänkte jag för mig själv. Stackars unge...
Jag skakade av mig den här tragiska händelsen på redan nämnda klädbutik. Hittade Energie-jeans till 70% i min storlek men jag har just fått tre par replay-jeans av kusinen, så det var inte riktigt läge. Även om 70% på 1500 är rätt ok.
Kom just på att Energie ligger på facebook oxå. Får nog se till och gå med i den gruppen. Jag är verkligen dedikerad! He he he
Men jag fick en timme att gå runt med vagnen och få lite sköna vibbar i Lunden. Där har man ju tillbringat en hel del tid. Jag gick Danska vägen upp och ner och tittade in på möbelaffären, Energie-affären (salt and fashion tror jag den heter). De är en av få affärer i den här stan med Energie-kläder. Hittade som tur var inget den här gången. www.energie.it kan funka oxå. De har de snyggaste jeansen med de snyggaste detaljerna och mer eller mindre alla tröjor och skor jag sett är riktigt j-vla coola. Både för moppe-åkande snorvalpar och för en annan.
När jag kom längst ner på Danska, så ligger det en kyrka där. S:t Pauli-kyrkan. Jag rundade den och i parken mötte jag en annan kille med barnvagn. Hans tjej gick förbi mig lite innan jag mötte dem och hon luktade mer öl än en bakgata i Berlin i oktober. När jag sen ser mannen med barnvagnen vända sig om så har han en burk i näven. Ja men det här verkar ju sunt, tänkte jag för mig själv. Stackars unge...
Jag skakade av mig den här tragiska händelsen på redan nämnda klädbutik. Hittade Energie-jeans till 70% i min storlek men jag har just fått tre par replay-jeans av kusinen, så det var inte riktigt läge. Även om 70% på 1500 är rätt ok.
Kom just på att Energie ligger på facebook oxå. Får nog se till och gå med i den gruppen. Jag är verkligen dedikerad! He he he
Dagens boktips
I högen på nattduksbordet, så ligger numera överst en riktig tegelsten. Upp mot 1000 sidor. Jag har tagit mig igenom halva ungefär och jag njuter av varje sida. Det finns en del praktiska detaljer med boken som jag kan tycka är de enda negativa med den. Den väger ju nåt kilo och det kan vara lite meckigt att hålla i den när man ligger och läser.
Vilken bok?
Shantaram, skriven av Gregory David Roberts.
Eller Linbaba som han blir kallad för det mesta i boken. Hittade en hemsida här. Men är det någon bok ni skall ta er igenom i sommar, så är det den här. Ynka 39 bagare kan det vara värt. Klicka på bilden för att handla den. Men lyd mitt råd och köp pocket-varianten. Jag har inbunden och den är tung.
Vilken bok?
Shantaram, skriven av Gregory David Roberts.
Eller Linbaba som han blir kallad för det mesta i boken. Hittade en hemsida här. Men är det någon bok ni skall ta er igenom i sommar, så är det den här. Ynka 39 bagare kan det vara värt. Klicka på bilden för att handla den. Men lyd mitt råd och köp pocket-varianten. Jag har inbunden och den är tung.
The ferry
Once upon a time, there was a ferry. It had a captain who was lame and not so well spoken and who had a secret fetisch for big hands. Preferably wooden hands on a stick. There were also a troubadour who only played old songs on his old guitar. Well, maybe it was for the best, because there were only really really old people or very very VERY drunk people on the ferry. You have a chef who constantly picks on the ugly-looking-waiter. From Barcelona... or at least Spain. And then we have a security guard who is supposed to be a woman. Even though she is more man than any of the crew members.
Would you like to see this sad bunch of people waving wooden hands, charge their electrical toothbrushes, serving food and drinks and on top of all that, see really drunk people make an ass of them selfes in old fashion white trash style?
Then why don't you watch Färjan? A Swedish tv-show. I guess we're the only ones stupid enough to buy such an idea. Well I'm watching... HELL YES! ...but not with pleasure but with great disbelief.
Would you like to see this sad bunch of people waving wooden hands, charge their electrical toothbrushes, serving food and drinks and on top of all that, see really drunk people make an ass of them selfes in old fashion white trash style?
Then why don't you watch Färjan? A Swedish tv-show. I guess we're the only ones stupid enough to buy such an idea. Well I'm watching... HELL YES! ...but not with pleasure but with great disbelief.
En månad som förälder...
Alla som blivit förälder vet vad det handlar om. Alla andra har ingen aning. Man hör berättelser och man tror att man kan förstå hur det är. Men det krävs att man själv blir förälder innan man fattar det fullt ut.
Så är det bara.
Man vet att man är förälder när man:
... kör kundvagnen på ICA fram och tillbaka när man själv står still. För att inte maten skall vakna och börja skrika.
...anser att en tröja är ren om det bara är lite kräks på den.
...tycker att bli väckt bara tre gånger och fem timmars sömn sammanlagt är en riktigt bra natt.
...tycker att det var länge sen man tvättade och inser att det var ju igår.
Nu är ändå vår vackra Bella möjlig att sortera in under problemfria barn. Jag skulle inte vilja vara med om en bebbe som har kolik eller äter varje timme. Bella är nöjd och belåten för det mesta. Känns skönt. Men nånstans i bakhuvudet går jag och laddar för att det kommer att bli värre. Det måste man nog. I fall det blir det.
Och sen kommer stunder som den här...
Idag är Bella en månad. Grattis tjejen!
Så är det bara.
Man vet att man är förälder när man:
... kör kundvagnen på ICA fram och tillbaka när man själv står still. För att inte maten skall vakna och börja skrika.
...anser att en tröja är ren om det bara är lite kräks på den.
...tycker att bli väckt bara tre gånger och fem timmars sömn sammanlagt är en riktigt bra natt.
...tycker att det var länge sen man tvättade och inser att det var ju igår.
Nu är ändå vår vackra Bella möjlig att sortera in under problemfria barn. Jag skulle inte vilja vara med om en bebbe som har kolik eller äter varje timme. Bella är nöjd och belåten för det mesta. Känns skönt. Men nånstans i bakhuvudet går jag och laddar för att det kommer att bli värre. Det måste man nog. I fall det blir det.
Och sen kommer stunder som den här...
Idag är Bella en månad. Grattis tjejen!
Man vet att maten är god när kocken njutit av maten...
Vi tillbringade helgen som var uppe på landet. Bryggcafeét i Bovallstrand, Sportshopen i Tanumstrand, korvan i Grebbestad. Det var några av sakerna som betades av i helgen. Sen satt vi mest på verandan och njöt av solen, en kall öl och lite grill.
Sämre har man ju haft det.
Vi började på bryggcaféet. Kan varmt rekommenderas för övrigt. Schysst havsvy och svindyr (men ack så god) mat. Värt varenda liten sekin.
4 tallrikar tänker ni? Vi var faktiskt inte ensamma... även om tröjan ser liiiite för rund ut. Men det var ingenting mot kocken. Caféet öppnade 13.00 och eftersom vi var lite tidiga så tog vi en glass på en av bänkarna vid bryggan bredvid caféet. Där fick vi se kocken och ett par till anställda som laddade för dagens jobb med en liten paus i solen. Det känns som att jag vet vem som provsmakar ALLA rätter på det här stället.
Undrar hur många ringar han har i guide michelin? Jag ser åtminstone två...
Från caféet till verandan på landet. Lugnt och tyst, skogen alldeles vid tomtgränsen. Fåglarna kvittrar, grillen knastrar och Emil, snart 1,5 år, ser till att vi inte får njuta ett dugg. Energizer-Nilsson slår vilken jävla rosa kanin som helst. Med hästlängder!!!
Men jag hann ändå med att drilla min dotter i den sköna konsten att göra en pussmun:
Som ni ser så var det så där med att följa med i lektionerna. Redan. Hur skall det här sluta? Det måste väl vara den där tre veckors-trotsen...
Sämre har man ju haft det.
Vi började på bryggcaféet. Kan varmt rekommenderas för övrigt. Schysst havsvy och svindyr (men ack så god) mat. Värt varenda liten sekin.
4 tallrikar tänker ni? Vi var faktiskt inte ensamma... även om tröjan ser liiiite för rund ut. Men det var ingenting mot kocken. Caféet öppnade 13.00 och eftersom vi var lite tidiga så tog vi en glass på en av bänkarna vid bryggan bredvid caféet. Där fick vi se kocken och ett par till anställda som laddade för dagens jobb med en liten paus i solen. Det känns som att jag vet vem som provsmakar ALLA rätter på det här stället.
Undrar hur många ringar han har i guide michelin? Jag ser åtminstone två...
Från caféet till verandan på landet. Lugnt och tyst, skogen alldeles vid tomtgränsen. Fåglarna kvittrar, grillen knastrar och Emil, snart 1,5 år, ser till att vi inte får njuta ett dugg. Energizer-Nilsson slår vilken jävla rosa kanin som helst. Med hästlängder!!!
Men jag hann ändå med att drilla min dotter i den sköna konsten att göra en pussmun:
Som ni ser så var det så där med att följa med i lektionerna. Redan. Hur skall det här sluta? Det måste väl vara den där tre veckors-trotsen...
Matchref - match 3
Det var jumbofinal på Heden i tisdags. Det var två nollpoängare som möttes. Stukade självförtroenden. Timslånga krismöten inför matchen, allvarliga miner på samlingen innan avspark. Spänningen på topp och allvaret lös igenom den så normalt käcka och glada stämningen i truppen.
Det stod mycket på spel helt enkelt. Vi slogs för äran. För att vi skulle kunna vända hemåt i natten och slippa svara på frågan från våra nära och kära hur det gick med ett "Nä... vi förlorade. Igen".
Så därför skickade vi Bille så långt från Heden vi bara kunde. Vi skramlade i truppen och lyckades skicka han till ett annat land faktiskt. Danmark. Svanquists chef känner vi lite med, en muta blev till övertid och så slapp vi honom. Staffan hade ont i knät och Mats håller sig fortfarande borta från planen. Reichen har fortfarande inte listat ut hur man anmäler sig på Bokat.se. Vi väntar på att han skall gå grundkursen i data... Till slut så fick vi ihop följande nervösa och laddade trupp:
I målet: Christoffer (jourhavande Bille)
Någonstans i försvaret: Richard, Eddie, Nisse, jag själv och Drevhage
Mer där uppe: Österman, Andblad, Kalle
Jag kan avslöja redan på en gång. Det blev seger med 5 - 0 och hyllningskören kommer att vara lång och fyllig. Tyvärr har vi firat segern lite väl hårt, så jag kommer faktiskt inte ihåg alla målen. Ni vet hur det är. Vi blundade och sköt typ.
Det jag kommer ihåg var dock att Kalle efter två matcher på topp tog sitt förnuft till fånga och lät en otränad (men bollskicklig) Österman ligga på topp istället. Kalles löpstyrka kom mer till pass på mitten. Det visade hans två, eller var det tre? mål inte minst.
1 - 0 kom dock från den gamle. En genomskärare nådde en frustande Österman i djupet. Han satte en bestämd bredsida bredvid en utrusande målvakt. Målet kom rätt tidigt vilket knöt upp den Gordiska nervknuten. Spelet började lite taffligt och lite nervöst men det lossnade mer och mer. Målet gav oss äntligen lite tro på oss själva.
Efter det började Andblads och Östermans bolltrillande att generera lägen för målsuktande mittfältare. Kalle var klinisk med sitt 2 - 0. En behärskad yttersida. Om det nu var 2 - 0-målet. Lite osäker. Jag vet att jag själv fick pricka in 4 - 0 i gaveln efter Nisses passning och att Kalle satte sista struten i ett friläge. Eftersom det är så många luckor från själva matchen så går vi över på det viktiga istället: Nämligen betygen.
Christoffer, 8,5 - Bille kanske aldrig skulle deporterats. Men nu blir det tufft att ta tillbaka platsen. Vilken insats!
Drevhage, 8 - Maestro är tillbaks. Lugnet och pondusen sitter där. Drevet är tillbaks. Härligt
Eddie, 7,5 - Spelaren som ingen i motståndarlagen älskar. Ingen i det egna laget heller men junisen Eddie är nyttig på planen.
Rickard, 7,5 - Kompletterade den löpstarkaste backlinjen vi nånsin haft. Ren och skär råstyrka från Johansson.
Nisse, 8 - välplacerad, finurlig och enkla passningar.
jag själv, 7 - Hade ont i knät. Ingen speed men ett ok mål ändå.
Andblad, 8,5 - Spelsugen, öppnande passningar, bra bollhållare.
Österman, 8,5 - Stjärnan börjar närma sig matchform. Börjar hitta parhästen Andblad allt mer.
Kalle, 8,5 - Äntligen! Nu lossnade det i målprotokollet oxå. Kanske hittade sin fria roll på mitten i denna matchen?!
Man of the match blev alltså inte mindre än 4 spelare. Christoffer, Andblad, Österman och Kalle.
Det stod mycket på spel helt enkelt. Vi slogs för äran. För att vi skulle kunna vända hemåt i natten och slippa svara på frågan från våra nära och kära hur det gick med ett "Nä... vi förlorade. Igen".
Så därför skickade vi Bille så långt från Heden vi bara kunde. Vi skramlade i truppen och lyckades skicka han till ett annat land faktiskt. Danmark. Svanquists chef känner vi lite med, en muta blev till övertid och så slapp vi honom. Staffan hade ont i knät och Mats håller sig fortfarande borta från planen. Reichen har fortfarande inte listat ut hur man anmäler sig på Bokat.se. Vi väntar på att han skall gå grundkursen i data... Till slut så fick vi ihop följande nervösa och laddade trupp:
I målet: Christoffer (jourhavande Bille)
Någonstans i försvaret: Richard, Eddie, Nisse, jag själv och Drevhage
Mer där uppe: Österman, Andblad, Kalle
Jag kan avslöja redan på en gång. Det blev seger med 5 - 0 och hyllningskören kommer att vara lång och fyllig. Tyvärr har vi firat segern lite väl hårt, så jag kommer faktiskt inte ihåg alla målen. Ni vet hur det är. Vi blundade och sköt typ.
Det jag kommer ihåg var dock att Kalle efter två matcher på topp tog sitt förnuft till fånga och lät en otränad (men bollskicklig) Österman ligga på topp istället. Kalles löpstyrka kom mer till pass på mitten. Det visade hans två, eller var det tre? mål inte minst.
1 - 0 kom dock från den gamle. En genomskärare nådde en frustande Österman i djupet. Han satte en bestämd bredsida bredvid en utrusande målvakt. Målet kom rätt tidigt vilket knöt upp den Gordiska nervknuten. Spelet började lite taffligt och lite nervöst men det lossnade mer och mer. Målet gav oss äntligen lite tro på oss själva.
Efter det började Andblads och Östermans bolltrillande att generera lägen för målsuktande mittfältare. Kalle var klinisk med sitt 2 - 0. En behärskad yttersida. Om det nu var 2 - 0-målet. Lite osäker. Jag vet att jag själv fick pricka in 4 - 0 i gaveln efter Nisses passning och att Kalle satte sista struten i ett friläge. Eftersom det är så många luckor från själva matchen så går vi över på det viktiga istället: Nämligen betygen.
Christoffer, 8,5 - Bille kanske aldrig skulle deporterats. Men nu blir det tufft att ta tillbaka platsen. Vilken insats!
Drevhage, 8 - Maestro är tillbaks. Lugnet och pondusen sitter där. Drevet är tillbaks. Härligt
Eddie, 7,5 - Spelaren som ingen i motståndarlagen älskar. Ingen i det egna laget heller men junisen Eddie är nyttig på planen.
Rickard, 7,5 - Kompletterade den löpstarkaste backlinjen vi nånsin haft. Ren och skär råstyrka från Johansson.
Nisse, 8 - välplacerad, finurlig och enkla passningar.
jag själv, 7 - Hade ont i knät. Ingen speed men ett ok mål ändå.
Andblad, 8,5 - Spelsugen, öppnande passningar, bra bollhållare.
Österman, 8,5 - Stjärnan börjar närma sig matchform. Börjar hitta parhästen Andblad allt mer.
Kalle, 8,5 - Äntligen! Nu lossnade det i målprotokollet oxå. Kanske hittade sin fria roll på mitten i denna matchen?!
Man of the match blev alltså inte mindre än 4 spelare. Christoffer, Andblad, Österman och Kalle.