Bohooo - Nu testar vi Peppes igen

Arla onsdagmorgon och jag är på väg in på jobbet. Förhoppningsvis bara för idag, för ikväll eller imorgon åker jag ner till Boo. Båstad Outdoor Open. Vet inte vilken gång i ordningen det är men tror jag varit där lite över 10 gånger. Det känns så i alla fall.

Jag och Koppen delar rum och jag kommer med intresse följa hans batalj mot Micke Hills Fagerhult. Ska bli kul att se diverse Sommarskoletränare på plats med. Det fullkomligt vimlar av dem. Finns ju även en och annan i den lilla innebandyvärlden i övrigt som man också kan heja på där nere. 

Via frukost med en inte helt okänd innebandyprofil, eller skall vi säga någon som gett innebandyn en ny profil. Nämligen från kortsidan. Oj vad den vinkeln varit omdebatterad. Herr och fru Berndtson mellanlandade i Götet igår och vi hinner förmodligen tanka av varandra det senaste. Tyvärr är det inte allt för ofta som vi ses, men det är som vanligt med sina bästa vänner. Det är som att man sågs igår. 

Båstad fram till lördag eller söndag. Har ett alternativ att parta på hemma i Götet med en stor samling polare med. Inte lätt att välja ibland. Få se hur lätt det är att slita sig från Båstad, stranden, sol, innebandy och förhoppningsvis en hel del sköna garv med kompisarna där nere.


Bulgarien del 4 - Turistfällorna

Jag kan inte släppa Bulgarien helt än. Egentligen har jag tömt ut vad jag kommer ihåg i stora drag men jag måste bara nämna alla dessa turistfällor som uppenbarligen funkar. Det slutar aldrig att förvåna mig. Det måste vara brist på att det händer saker som får folk att göra de mest patetiska saker.

Jag ligger gärna still på stranden och läser en bok, spelar lite kort eller Backgammon och går upp och käkar en lunch när jag är hungrig. Jag behöver inte gå och ta en massage, åka nån bananbåt som åker rätt fram i två minuter och är skittråkigt. Inte ens när båten bestämmer sig för att väja lite lagom fort så alla dröser i havet så är det ens en gnutta kul. Där sitter alla patetiska turister grenslade över en stor varmkorv,  På din höjd kan du få en av grabbarnas smalben över ansiktet när ni trillar ihop i en hög i havet. Och det får du pröjsa några hundra för...

Skitkul!

Verkligen!

Det finns någon variant där du dras i fallskärm oxå. Har jag aldrig testat faktiskt men jag kan inte tänka mig att det är prisvärt.

Är det något jag faktiskt starkt ogillar, så är det när folk tränger sig på och ska sälja saker till dig. På stranden fanns det några sådana "försäljare" som skämde ut sig något fruktansvärt för att tjäna en slant. Jag tyckte det var pinsamt bara jag såg dem. Ok, så här var det: en kille med digitalkamera modell större gick runt bland folk och plåtade dem med sin kollega i bilden. Kollegan bar en spindelmandräkt i stil med Lisebergskanindräkterna, om ni förstår vad jag menar. Stora, luddiga och säkerligen enormt varma dräkter. Sen lämnade de ett flygblad i näven och hoppades att folk skulle köpa bilden.

Nä men om jag vill ha en bild på min flickvän med luddiga spindelmanshänder på henne, så vill jag nog fixa dräkten själv och helst vara i den i ett rum där ingen ser. Tanken på en svettig Bulgar som tafsar på henne känns sådär. Men det kanske bara är jag... vad vet jag?

Vidare kan jag berätta om det spännande tåget. Ja, ni vet sådana där tåg som åker omkring med vagnar som tar 4 personer eller fler. Du betalar alltså för att sitta på tåget och titta på sträckan du ändå går 10 gånger i veckan när du kollar av stan och shoppar. Värsta exemplet på turistfälla är att erbjuda något som redan är gratis. I detta fallet stan och hur den ser ut. Stort cred till arrangörerna som faktiskt lyckas fylla dessa tåg.

Olika varianter på turistfällor också är att forma din restaurang som något annorlunda. Vi såg två tydliga exempel på detta. Det fanns ett kafé som såg ut som Eiffeltornet och ett hak som var ett piratskepp. Jag får alltid nåt klingande läte i huvudet när jag ser en sån anrättning. Ni vet en sån där klocka som ser ut som ett gult kort. Alltså, man kan inte ha bra mat om man ska behöva locka folk med utseendet på restaurangen. Eller? Jag vågade fan inte testa hur som helst. Jag kan dock erkänna att jag tittade in i piratskeppet men längre än så sträckte jag mig inte.

Sist men inte minst, så försökte man med det äldsta tricket i boken. När man låg på sina solstolar, så trippade det runt en liten näpen dam som gjorde allt för att brösten skulle trilla ur urringningen som slutade någonstans vid naveln. Hon hade använt en stor dos Stomatol och hade fixat det mesta innan hon kom till jobbet. Hennes uppgift var att ta upp beställningar i baren som låg 10 meter bort. Jag antar att hon tog lite extra för att hon trippade de där metrarna. Men av alla grejor som erbjöds av turistfällor, så var väl hennes den mest tänkbara. Inte för hennes våpiga försök att blotta sig utan för att där slapp man faktiskt resa sig om man inte ville. Guld värt om man är på semester ibland. Nu var jag ju på "all increasing", så jag gick faktiskt de där metrarna själv för jag hade så dåligt träningssamvete.

Eller som de säger här nere i Bulgarien. Leva är inte gratis.

Lite kul när jag upptäckte att jag tydligen hade en liten rörelse i Bulgarien. Där kunde man ringa eller surfa för inte mindre än 70 % av något. Jag vet bara inte vad... Tror jag får kolla upp royaltyn som borde börja trilla in snart.



jag säljer ju inte mitt namn gratis!

Bulgarien del 3 - Topp 10 fulaste frillorna

Efter att ganska så snabbt ha konstaterat att hotellet vi bodde på var nerlusat med tyskar och fransmän, så var ribban lagd direkt. Redan efter 10 minuter av min vistelse på hotellet, så hade den förste fransmannen trängt sig före. Det var i lobbybaren när jag skulle beställa några öl som en fransman lite snyggt gled in framför och pressade sig in, med ciggen i handen såklart, och ropade på bartendern.

Skulle vilja citera en inte namngiven kompis här: - We strongly disapprove of french people.

Men så illa var det inte ändå. Det var det däremot med frisyrerna. Jesus. I brist på en själv, så kan jag ju vara rätt kritisk. Men efter att ha sett den ena värre än den andra så väcktes lusten att skapa mig en egen topp 10-lista och dessutom skaffa fotobevis och lägga ut här på bloggen. Jag började bra och fick denna sköna frilla på bild:


(På bilden ser vi mig till vänster och en tysk special till höger)
 

Jag lät Andreas ta en bild som om han bara skulle plåta mig men naturligvis låg fokus på den skönfriserade tysken (surprise surprise).

Någon dag efter plåtade jag även en riktigt ful Flat top extreme. Tyvärr tog jag kortet i farten och på väg ut ur hotellet och kortet blev misslyckat då tysken lutade sig framåt och inget av flat topen sytes. Det kortet refuserades och någonstans där i min totala besvikelse, så övergav jag resten av fotograferingen och försökte bara komma ihåg topp-placeringarna istället.

Av topp 100 frillor så tog Tyskland en överlägsen seger och hade åtminstone 80 placeringar bland de 100. Plats 1 - 60 var kört för alla andra nationer. Bland annat såg jag en Tysk familj som hade solstolarna framför mig vid poolen en dag. Mamman tog en plats på topp 10 faktiskt. Hon var tatuerad över axeln, ner på sidan och ner på ena benet. Det var blommor hela vägen och de var väldigt röda.

Egentligen var det en inverterad Anders "Hon har blommor i sitt hår" Glenmark.  Detta matchades med diverse ringar i öronen och näsan och med en frilla då som pricken över i:t.

Hon var snaggad men hade en tuppkam-liknande kortklippt frisyr som var rödfärgad. Lite tidigt Ljungberg-stuk men aningens sämre skulle man väl kunna säga.

Ja, det var en odyssé av fula frillor och alla pratade de tyska. Helt fascinerande att inte ens Bulgarerna kunda tävla i denna annars så klassiska öststatsgren.

Modepolisen är fortfarande i djup chock och väljer att inte kommentera överhuvudtaget.

Bulgarien del 2 - tystaste inkastarna i Europa

I Golden sands, som ligger ett par rejäla stenkast från Varna, så är troligtvis inte draget lika hårt som på Nissi beach eller hur man nu stavar det. Mina gamla lagkompisar i IBF, som alla var runt moppe + 5, åkte dit för att parta och jag har bara känslan att det inte är samma drag i Golden sands. Kan ha haft att göra med att vi bodde på ett all inclusive, vilket oftast är aningens dyrare. 

Grabbgängen fanns ändå på hotellet där vi bodde. Ett gäng ryssar dök in sista dagarna och förgyllde nätterna något alldeles extra. Sista natten väcktes jag ur min skönhetssömn vid 4-tiden. Då var det technomusik och vilt jubel något rum bort. Receptionen blev tillsagd av vårt resesällskap ytterligare något rum ned i korridoren och efter att hotellpersonalen varit uppe och knackat på hos vodkaungdomen, så tystnade musiken. Men de något tunna rumsdörrarna släppte igenom minsta rysk kommentar och när det slogs i dörrar och det partades på, så var det lite svårt att sova. 7.45 tystade det helt och då var det tydligen läggdax. Juniorer! hmpfff....

Vi såg även spår av mer eller mindre löjliga påhitt av researrangörer eller partyställen. Något bolag körde en pub crawl. En barrunda där alla sprang runt i samma t-shirt och såg löjliga ut. Done that, bought the t-shirt skulle man väl kunna säga... inget man är stolt över men oj vad fjantigt det ser ut nu när man är lastgammal. 

Åh förresten... det finns ett Glade Viking här oxå.

En sak som var riktigt positiv i hela stan var att de s.k. inkastarna till restauranger och barer var oerhört timida och inte påträngande överhuvudtaget. Restauranginkastarna såg våra all inclusive-band och gav upp snabbt. Men bar- och discoinkastarna, som för övrigt alla var tjejer på 17 - 20 år, var nästan överdrivet försiktiga. De kom fram, viftade med några flyers och sa något med låg pipig röst. Inte ens en bulgar hade hört vad de sagt. Men alla fattar ju budskapet. Det var 2 för 1 i baren och fri entré hit eller gäst DJ och skumparty dit. No thanx och fortsatt promenad förbi löste det mesta. 

Av en slump så hamnade vi på södra delen av stan när vi gick ner till stranden första gången. Stranden i sig var likadan över hela stan men utbudet runt omkring var det rätt stor skillnad på faktiskt. Det var inte förrän mitt i veckan som jag och Andreas traskade en promenad mot den norra delen. Där hittade vi de lite finare kvarteren och en hel del sköna hak faktiskt. Det var lite lounger utplacerade under tak med sköna sittgrupper och riktigt kaffe minsann. Några leva dyrare men oj vad det var värt det. Vi hamnade fler gånger borta i dessa kvarter för det var inte bara kaffet som var bra. Drinkarna satt som en smäck. 

Det blev inte mindre än två rundor minigolf oxå. Bulgaren som stod i kassan när vi lirade andra gången såg ut som han hade kört fyra pub crawl-rundor på raken och sedan gått till jobbet utan att sova. Han stod knappt upp på benen när han svajade fram och tillbaka under tiden han plockade fram protokoll och bollar. Jag kunde inte annat än skämta lite med honom och frågade om det varit en tung kväll. -You don't wanna know, sa han och himlade med ögonen. Egentligen ville jag ju det, men jag lät han va och började lira istället. Det här var första gången jag lirat minigolf med riktiga klubbor och riktiga bollar. Banan var dessutom omringad av stenar istället för den "vanliga" sargen. Kan säga att riktiga golfbollar studsar rätt bra mot sten...

Vem som vann? Behöver ni fråga... suck!

Bulgarien del 1 - all inclusive

Efter en veckolång vistelse i det soldränkta och Bulgariska turistiga Varna, så har min elektroniska semester tagit slut. Efter en sån härlig vecka, så finns det mycket att dela med sig av och jag kände mig nödgad att dela upp det på flera inlägg. Först tänkte jag delge några funderingar och tankar kring Bulgarien i stort.

Jag och flickvän med syster med tillhörande familj; pojkvän och 9-månaders stycket surf-baby, a.k.a. Fisen, tog flyget ner och satte gladeligen på oss de fula gröna banden runt handleden. Dessa band indikerade på livegenhet, bestämmandesvårigheter och fri sprit i baren. All inclusive, eller som jag brukar kalla det numera: "All increasing". I alla fall om man tittar på min mages reaktion till stekmat 24-7. (Det är hela dygnet det, för er som inte hänger med i alla dessa engelska uttryck.) Ok, nu var det inte hela dygnet runt i ärlighetens namn, men ingen på hotel Kristal behövde svälta om man säger så...

Bästa beviset på det var att de två kockarna som skötte stekbordet, var de största Bulgarerna jag någonsin sett. 

Öl, cola, vin och vatten var bara att plocka för sig. Mixed beverages och faktiskt helt ok mat. Jag försökte få med så mycket grönt som det bara gick men så klart blev det all increasing stekmat i form av bacon, kebabkött, ägg och alla möjliga varianter av kyckling, fläsk och nöt. Jag har inte ställt mig på någon våg. Jag vågar inte.

All inclusive brukar locka familjer och mycket riktigt var det tätt bland familjerna på hotellet. Få nordbor faktiskt, blandades upp med mycket tyskar och fransmän och även lite blandat småplock i ryssar, holländare, rumäner (tror jag) och någon lett oxå tror jag bestämt. Mer om tyskar och fransmän i ett annat inlägg...

Staden Varna var helt och hållet uppbyggt kring turismen. Det är en liten stad skapad enbart för att ryssar skulle kunna semestra vid Svarta havet.  Hela stan var faktiskt inhägnad även om den var så stor så man aldrig märkte av det. Bulgarerna i denna stad var lätt städmaniska och jag såg bara en tiggare första dagen som släpade sig runt på marken med bara stumpar istället för fötter. Han syntes inte till resten av veckan och jag är nästan säker på att han städades bort för att inte störa turistutopin (enligt Bulgarerna då).

Stan hade inget centrum utan var ett gytter av hotell längs hela kustlinjen. Längs den på sina ställen 50 meter breda stranden låg en strandpromenad som innehöll bland annat ett pariserhjul, en miniatyr av Eiffeltornet (sådär en 20 meter högt med uteservering 7 - 8 meter upp), ett sjörövarskepp ombyggt till restaurang. I övrigt var det affärer affärer affärer. Inga normala affärer utan mer vagnar och hyddliknande små kiosker fulla av all möjligt skräp du kan tänka dig. Märkeskopior av plånböcker och handväskor, t-shirts och badshorts, de obligatoriska klockorna, solbrillorna och badhandukarna med delfin-, sport- och Bulgarienmotiv. Vi hittade till och med ett Goldwin skidställ för under 500-ingen. Då pratar vi svenska pengar. Inte illa för ett skidställ som brukar ligga runt 20 - 30000. Dock kändes materialet i stället något konstigt. Och skidställ? Hur fan tänkte man då? Här har vi 30 grader och stekande sol. Nej va fan... jag tjackar ett skidställ. Det är ju skitbilligt. Nästan 50 gånger billigare än vanligt. Älskling, vi måste ju bara köpa det! ...eller inte.

 

Alla butiker i HELA stan hade samma leverantör. Egentligen hade det räckt med ett 10-tal butiker, eftersom de hade samma utbud. Men då hade ju inte strandpromenaden fyllts ut. Den var ändå ett par kilometer lång. Men gyttret med allt skräp fyllde ändå sin funktion. Lite tidsfördriv när man var trött på solen. Och kunde man leva med att ett par schyssta badshorts (Billabong) låg på 200 spänn, så funkade det faktiskt. Jag har åtminstone ett par med mig hem och de var tillsammans med handväskorna de enda varorna som faktiskt hade kvalitet på tyg och utförandet. T-shirts (som fanns i Björn Borg, G-star och naturlgitvis Gussi) däremot höll så dålig kvalitet att man blev mörkrädd.

 

Visste ni förresten att Billabong betyder vattenhål?

 

Tjejen fick med sig två nya handväskor och en plånbok. Gussi förståss... jag nöjde mig som sagt med vattenhålet och en plånka. Dock ingen Gussi, Versace eller Dolce. En enkel märkeslös slimmad variant för korten räckte gott för mig.


Dinho är här!

Fortfarande så har inte minnena och sömnbristen från Sommarskolan ebbat ut. Sömnen är inga problem att hitta tillbaks till och minnena får gärna sitta kvar hela året. Det är minnen som man kan leva länge på. 

Hade under veckan ingen större koll på omvärlden. Jag hann titta in i ett sportblad nån gång mitt i och kunde konstatera att det inte hade hänt så värst mycket. Det var lite rapporter från Brösvenskan och som vanligt lite rykten om diverse stjärnor som skulle (helt säkert enligt rykten) gå till Chelsea, United, City, Inter, Milan eller Juve... suck. En tidning i Uzbekistan skriver att troligtvis kommer Ronaldo gå till Real och så snappar Bladet upp detta och skriver att nu är det klart!. Dagens journalistik är mer önsketänkande än fakta. Men tydligen så säljer det lösnummer. 

Ett rykte som ändå till slut visade sig sant var det om Ronaldinho. Il Gordinho, som han har kallats i press, har äntligen tagit sitt förnuft till fånga och tagit steget över till min favoritklubb: Milan. Men så sent som igår såg jag att han var på väg till City i se och hör. Skit samma. Det kan bli årets värvning. Om Dinho hittar leendet på Milanello, så har Milan gjort århundradets värvning. Tror att alla är nöjda med övergången utan Clarence. Vart skall han spela nu? Kan de lira ihop? Ja, varför inte. 

Startuppställning nästa år kan se rätt kul ut. 

Abbiati (mv)
Oddo, Kaladze, Maldini, Jankulovski
Pirlo, Gattuso, Seedorf, Kakà
Ronaldinho, Pato

Vilket jävla mittfält. Pirlo, Seedorf och Kakà är ju rätt hyggliga. Och Gattuso som städtant och hjärta. Jag längtar till nästa säsong redan nu. Tänk om Ronaldo skulle skippa några drinkar på ibiza och komma i form oxå. Rätt hygglig inhoppare ihop med Pippo och Paloschi...

Bohuslän runt på två sjukjusbesök...

Äntligen kan jag lägga årets Sommarskola till handlingarna. Äntligen säger jag, men jag saknar redan Kungshamn och årets mest intensiva vecka. Det var en härlig vecka i vanlig ordning. Dock var det ett par saker som jag kunde varit utan faktiskt.

Jag fick t.ex. tillbringa i runda slängar 36 timmar på vårdcentralen, Uddevallas och Trollhättans sjukhus. Och det var bara med en kille... jag hann även åka till Lysekils sjukhus för att sy tre stygn på en annan kille. Ja, nu var det ju inte jag personligen som sydde men ändå... Det kändes ett tag som att jag tillbringade mer tid på sjukan än på själva skolan. Betade av de flesta avdelningarna på Uddevalla innan jag fick åka vidare till NÄL i Trollhättan.

Titta in lite sköna bilder från årets upplaga på
www.x3m-sommarskola.se.

Årets ledaruppsättning skötte sig i vanlig ordning exemplariskt. Trots att jag i mitt eget tycke hade en mer än vanligt virrig inledning med dålig information till alla, så löste ledarna allt och lite till. Skönt med så rutinerade ledare på plats. Undrar om deltagarna fattar hur bra ledare de faktiskt har i jämförelse med en del andra skolor?

Med sådär en 4 timmar sömn i snitt per natt under skolan, så har jag nu haft två nätter (och dagar) återhämtning. Nu börjar jag känna mig normal igen. Ska börja fundera på vad vi kan förbättra till nästa år redan nu.

För en gångs skull satt jag inte i radio Sotenäs och pratade om skolan. Istället satt jag på NÄL i Trollhättan. Men Danne Bron Sundbom och Josefina Parling skötte sig utmärkt i radion fick jag höra. Kul.



Koppen kombinerade sponsorn och "Boom-boom" Mönell i årets tröja... Tror Muunell får leva med det framöver.

Från Kennemer till jympahallen på mindre än en vecka

En vecka i Holland där vi bland annat lirade den här topp 10-rankade banan i Europa. Sen var det tre andra banor och så var det party, så som bara 8 grabbar kan parta...

Jobbveckan denna veckan har varit tung, då jag av någon märklig anledning varit sjuk med ont i halsen och huvudvärk. Mycket märkligt. Tur att jag bara jobbat tis - fre.

Men nu sitter jag sista dagen innan en ny semestervecka står för dörren. Men mina semesterveckor är så lite semester det bara kan bli, för nu är det dags för X3M Sommarskola igen. Sjätte upplagan av denna underbara (men uttröttande) vecka. Imorgon åker jag upp till underbara Kungshamn och ser till att skolan blir lika bra i år igen förhoppningsvis. Det är bara vädret som jag är lite orolig för.

Efter skolan jobbar jag lite sporadiskt under vecka 29. Få se hur mycket jag har att göra. Sen har jag avvecklat mig själv från Fujitsu. Uppsagd efter lite över 10 år på bolaget, så får jag leta nya utmaningar under sommaren/hösten. Så har ni någon bra kontakt, så hör av er! Känns som Hulta kommer få se mycket av Zellén i sommar...