Thailändarna kan inte skriva "L"
En av kvällarna på restaurang i Ao nang, så hamnade vi på Tantas. Den hette så restaurangen. Den var ganska stor och låg 100 meter från hotellet. Där satt vi och bläddrade i menyerna och då fick jag syn på dessert-foldern som stog uppställd på bordet. Jag började ögna igenom de olika sidorna på foldern och fastnade då för den här:
Tittar man riktigt noga så ser man att det står BANANA SPRIT för ynka 140 baht. I vanlga fall hör man ju asiater som säger flied lies... men man undrar ju hur det gått till när den här sköna felstavningen kom till. Var det en Thailändare som fick höra Banana split och som bara antog att l:et i split skulle vara ett r? För det låter ju så för dem...
Jag var tvungen att testa denna fantastiska efterrätt hur som helst men tyvärr var det bara en klassisk Banana split. Men det skulle nog vara en bra affärsidé att införa en Banana sprit. Jag måste ta upp det med någon krögare vid tillfälle...
Jag var tvungen att testa denna fantastiska efterrätt hur som helst men tyvärr var det bara en klassisk Banana split. Men det skulle nog vara en bra affärsidé att införa en Banana sprit. Jag måste ta upp det med någon krögare vid tillfälle...
Isuzu till förbannelse
Sådärja! Äntligen (nåja...) hemma igen från landet som gett oss stekt ris och biff. 2 härliga veckor i solen med en allt gravidare flickvän. Vi tog sista chansen att åka på långresa helt själva och kunde nog inte valt mycket bättre. En vecka på lugnaste lugnet i Koh Lanta. En liten stad, Saladan, några tuk tuk-meter bort, bjöd på ett fåtal restauranger och minsta möjliga shopping. Hotellet däremot var sagolikt bra. Vi hade en trerummare som var klart större än min förra lägenhet. Egen uteplats som vette mot en av poolerna och med egen trappa ner i densamma. Två tv, en himmelsäng och ett badkar att vältra sig i. Mycket bättre blir det inte...
Första veckan som sagt. Den var lugn. Hänga vid poolen, försöka komma iordning med tidsskillnaden. Det tog mig 5 dagar ungefär innan jag var på spåret igen. Jag kan inte sova på flygplan, det är bara så. Så 10 - 11 timmar på ett plan mitt i natten med kanske någon timmes halvtaskig sömn är inte den roligaste uppladdningen för en semester. Men vi hade ju inga tider att passa, så det gick att stå ut med.
På Lanta så var det som sagt inte mycket att göra. Vi lånade filmer på hotellet, gick och käkade på alla restauranger som låg på den 3 km långa stranden och undvek till varje pris den underhållning som bjöds på hotellets restaurang på kvällarna. Då bjöds det på livemusik och det kändes väldigt mycket dansband... fast Thailändskt liksom. Bedrövligt och det var bara alla barnfamiljer och äldre som stog ut med det där och som satt och åt i den något enerverande musikunderhållningen.
Koh Lanta, stranden vid hotellet
Jag var faktiskt uppe en dag och inspekterade gymmet, som jag hade tänkt besöka dagligen typ. Nu lyckades jag hitta något svepskäl varje enskild dag, så träningskläderna och löpskorna var de enda plaggen som inte var smutsiga när vi kom hem. Ganska typiskt va?
Efter en veckas relax och njutningar av lite lyxhotell, så var det dags att byta miljö. Vi blev körda till Krabi och Ao nang. Där landade vi på ett något enklare hotell men ändå helt ok.
Raylay beach east, Ao nang, 15 minuter med longtail-båt
I Ao nang kändes det mer som en liten stad. Lite mer butiker och stånd att strosa förbi och betydligt mer restauranger. Från Ao nang gick dessutom alla longtail-båtarna till alla olika stränder och öar som fanns i trakten. Riktigt schysst, och det tog mellan 15 - 30 minuter ut till de olika ställena. Fina öar och framförallt häftiga kalkstensklippor som gav de fina stränderna en mäktig kuliss. Riktigt visuellt häftigt och ni som har sett The man with the golden gun (jajemän, den gamle Bond-filmen) vet vad jag pratar om.
Vi passade även på att skolka från hotellet ett par dagar och bokade in oss på ett lite bättre hotell på Phi Phi Don. Den större av Phi Phi-öarna. Där strosade vi i den lilla byn, låg vid poolen och hyrde en egen longtail-båt med en förare såklart. Vi tog en sväng ut till lilla Phi phi ön; Ley. Där rattade vi förbi stranden som filmen The Beach spelades in på. Men roligast var ändå när vi åkte in i en liten bukt och snorklade. Vår mycket trevliga båt-ägare/förare slängde ut lite bröd i vattnet och inom några sekunder så fullkomligt kokade vattnet av fisk. Jag hoppade i och befann mig mitt i ett akvarium. Skitläckert. Jag hittade Nemo.
Phi phi ley, snorkelbukten.
Oerhört vacker och scenisk ö. Kan varmt rekommendera ett besök om ni tar er till Thailand. Det är lika långt med färja från Ao nang, Koh Lanta och Phuket till Phi phi. Ge och ta någon halvtimme bara... Men definitivt värt resan!
Två nätter på Phi Phi och sen några avslutande dagar i Ao nang. Vi valde bort tempel, elefantridningar och Thaiboxning och gick istället in stenhårt för att gå ut och käka gott, relaxa på olika stränder och öar och inte så mycket mer. Lite slö shopping men det räckte gott. Även på hotellet i Ao nang bjöds det på livemusik. Female duo, stog det på inbjudningarna till Thai buffet night. 299 baht, dvs 60-talet kronor, var priset för att stå ut med ännu sämre sång än på Lanta. Tack men nej tack. Det lät väldigt Karaoke och på början av veckan skrämde de bort i stort sett alla gäster. När vi kom tillbaks från Phi phi, så hade hotellet kryssat för 299 och skrivit 229. Då var det faktiskt rätt många som satt och led i restaurangen. Det såg vi när vi passerade ut från rummet ut till någon restaurang utan musikunderhållning.
På vägen från Lanta till Ao nang, så hann jag märka en sak. Landets bilpark består till 95 % av pick up:er. Övriga bilar är lastbilar och väldigt få "vanliga" personbilar. Av alla pick up:er jag såg, så var åtminstone 4 av 5 av märket Isuzu. Det var helt sjukt. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många pick up:er. Vad tuk tuk:arna är för märke vet jag inte... men jag kan ge mig fan på att Isuzu har ett finger med i spelet även där...
Första veckan som sagt. Den var lugn. Hänga vid poolen, försöka komma iordning med tidsskillnaden. Det tog mig 5 dagar ungefär innan jag var på spåret igen. Jag kan inte sova på flygplan, det är bara så. Så 10 - 11 timmar på ett plan mitt i natten med kanske någon timmes halvtaskig sömn är inte den roligaste uppladdningen för en semester. Men vi hade ju inga tider att passa, så det gick att stå ut med.
På Lanta så var det som sagt inte mycket att göra. Vi lånade filmer på hotellet, gick och käkade på alla restauranger som låg på den 3 km långa stranden och undvek till varje pris den underhållning som bjöds på hotellets restaurang på kvällarna. Då bjöds det på livemusik och det kändes väldigt mycket dansband... fast Thailändskt liksom. Bedrövligt och det var bara alla barnfamiljer och äldre som stog ut med det där och som satt och åt i den något enerverande musikunderhållningen.
Koh Lanta, stranden vid hotellet
Jag var faktiskt uppe en dag och inspekterade gymmet, som jag hade tänkt besöka dagligen typ. Nu lyckades jag hitta något svepskäl varje enskild dag, så träningskläderna och löpskorna var de enda plaggen som inte var smutsiga när vi kom hem. Ganska typiskt va?
Efter en veckas relax och njutningar av lite lyxhotell, så var det dags att byta miljö. Vi blev körda till Krabi och Ao nang. Där landade vi på ett något enklare hotell men ändå helt ok.
Raylay beach east, Ao nang, 15 minuter med longtail-båt
I Ao nang kändes det mer som en liten stad. Lite mer butiker och stånd att strosa förbi och betydligt mer restauranger. Från Ao nang gick dessutom alla longtail-båtarna till alla olika stränder och öar som fanns i trakten. Riktigt schysst, och det tog mellan 15 - 30 minuter ut till de olika ställena. Fina öar och framförallt häftiga kalkstensklippor som gav de fina stränderna en mäktig kuliss. Riktigt visuellt häftigt och ni som har sett The man with the golden gun (jajemän, den gamle Bond-filmen) vet vad jag pratar om.
Vi passade även på att skolka från hotellet ett par dagar och bokade in oss på ett lite bättre hotell på Phi Phi Don. Den större av Phi Phi-öarna. Där strosade vi i den lilla byn, låg vid poolen och hyrde en egen longtail-båt med en förare såklart. Vi tog en sväng ut till lilla Phi phi ön; Ley. Där rattade vi förbi stranden som filmen The Beach spelades in på. Men roligast var ändå när vi åkte in i en liten bukt och snorklade. Vår mycket trevliga båt-ägare/förare slängde ut lite bröd i vattnet och inom några sekunder så fullkomligt kokade vattnet av fisk. Jag hoppade i och befann mig mitt i ett akvarium. Skitläckert. Jag hittade Nemo.
Phi phi ley, snorkelbukten.
Oerhört vacker och scenisk ö. Kan varmt rekommendera ett besök om ni tar er till Thailand. Det är lika långt med färja från Ao nang, Koh Lanta och Phuket till Phi phi. Ge och ta någon halvtimme bara... Men definitivt värt resan!
Två nätter på Phi Phi och sen några avslutande dagar i Ao nang. Vi valde bort tempel, elefantridningar och Thaiboxning och gick istället in stenhårt för att gå ut och käka gott, relaxa på olika stränder och öar och inte så mycket mer. Lite slö shopping men det räckte gott. Även på hotellet i Ao nang bjöds det på livemusik. Female duo, stog det på inbjudningarna till Thai buffet night. 299 baht, dvs 60-talet kronor, var priset för att stå ut med ännu sämre sång än på Lanta. Tack men nej tack. Det lät väldigt Karaoke och på början av veckan skrämde de bort i stort sett alla gäster. När vi kom tillbaks från Phi phi, så hade hotellet kryssat för 299 och skrivit 229. Då var det faktiskt rätt många som satt och led i restaurangen. Det såg vi när vi passerade ut från rummet ut till någon restaurang utan musikunderhållning.
På vägen från Lanta till Ao nang, så hann jag märka en sak. Landets bilpark består till 95 % av pick up:er. Övriga bilar är lastbilar och väldigt få "vanliga" personbilar. Av alla pick up:er jag såg, så var åtminstone 4 av 5 av märket Isuzu. Det var helt sjukt. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många pick up:er. Vad tuk tuk:arna är för märke vet jag inte... men jag kan ge mig fan på att Isuzu har ett finger med i spelet även där...
Take off
Idag har det varit en rätt skön dag. Jag tittade ut genom fönstret och konstaterade att det var grått, det regnade och det såg lite blåsigt ut. Ett litet leende letade sig fram till mina läppar... Så skönt att se rusket, när man ska resa bort från det.
Igår testade jag på en ölprovning hemma hos goda vänner. Riktigt kul upplägg men jag körde, så jag zippade minimalt av de 15 sorterna. Belgiska öl stod på menyn och jag var överraskad hur ett 9%-igt öl kunde smaka så gott som det gjorde. Alla som testat elefantöl vet ju hur illa det kan smaka...
Riktigt kul upplägg och nästa gång ska jag se till att lämna bilen hemma. Nu gjorde det ingenting denna gång. Jag hade lite att fixa idag och kände att en rejäl bakfylla borde undvikas.
Runt 16-tiden började jag fundera på vad jag skulle ha med mig inför Thailand-trippen. 2 veckor i värmen och jag packade lätt. Min resväska är faktiskt mindre än mitt handbagage. Det är faktiskt en kabinväska... och då har jag ändå packat ner joggingskorna. Jag räknar med att man kan tvätta lite där nere och sen har jag ett nästan tomt handbagage oxå att lägga eventuella prylar man handlar in. Skall jag säga sanningen, så har jag faktiskt lagt necessären i Erikas väska, som faktiskt är ganska liten den oxå. Jag säger faktiskt... ni vet hur de är kvigorna! Hon kom lite stolt med en bh i högsta hugg och sa inte så lite stolt att hon hade "bantat" bagaget. Duktig tjej, sa jag och tänkte nåt heeelt annat....
Idag var jag på Telenor och signade upp mig på nytt abonemang. Tele 2 är ett minne blott. Snart åtminstone. Vi har fixat så att vi kan snacka gratis. Erika och jag alltså... det är ju faktiskt inte helt fel, eftersom större delen av min telefontid ändå spenderas med henne.
Har fortfarande inte fattat att vi är på väg. Känns stort. Med hela första säsongen av Lost i iPoden, så skall jag nog klara mig.
Skall bli skönt att trilla ur sängen på Chada Beach resort och glida ner i poolen imorgon...
Igår testade jag på en ölprovning hemma hos goda vänner. Riktigt kul upplägg men jag körde, så jag zippade minimalt av de 15 sorterna. Belgiska öl stod på menyn och jag var överraskad hur ett 9%-igt öl kunde smaka så gott som det gjorde. Alla som testat elefantöl vet ju hur illa det kan smaka...
Riktigt kul upplägg och nästa gång ska jag se till att lämna bilen hemma. Nu gjorde det ingenting denna gång. Jag hade lite att fixa idag och kände att en rejäl bakfylla borde undvikas.
Runt 16-tiden började jag fundera på vad jag skulle ha med mig inför Thailand-trippen. 2 veckor i värmen och jag packade lätt. Min resväska är faktiskt mindre än mitt handbagage. Det är faktiskt en kabinväska... och då har jag ändå packat ner joggingskorna. Jag räknar med att man kan tvätta lite där nere och sen har jag ett nästan tomt handbagage oxå att lägga eventuella prylar man handlar in. Skall jag säga sanningen, så har jag faktiskt lagt necessären i Erikas väska, som faktiskt är ganska liten den oxå. Jag säger faktiskt... ni vet hur de är kvigorna! Hon kom lite stolt med en bh i högsta hugg och sa inte så lite stolt att hon hade "bantat" bagaget. Duktig tjej, sa jag och tänkte nåt heeelt annat....
Idag var jag på Telenor och signade upp mig på nytt abonemang. Tele 2 är ett minne blott. Snart åtminstone. Vi har fixat så att vi kan snacka gratis. Erika och jag alltså... det är ju faktiskt inte helt fel, eftersom större delen av min telefontid ändå spenderas med henne.
Har fortfarande inte fattat att vi är på väg. Känns stort. Med hela första säsongen av Lost i iPoden, så skall jag nog klara mig.
Skall bli skönt att trilla ur sängen på Chada Beach resort och glida ner i poolen imorgon...
See ya in a couple of weeks!
Fred ut!
Fred ut!
Here we go
Det har varit en omtumlande tid de senaste veckorna. Det har varit tveksamt om vi skulle komma iväg de senaste månaderna men nu ser det ut som att det skall gå vägen. Men tack vare all tveksamhet så har vi inte kunnat njuta av att vi faktiskt skall åka. Så nu är det dax att njuta... för på söndag drar vi. Koh lanta nästa! Skall bara hinna med att skriva om CV:n och skicka ut den, fixa alla papper till A-kassan (det är ju ett heltidsjobb att rodda det...), jobba lite extra, gå på ölprovning, fixa hemsidan till Sommarskolan, Göra ett utskick till alla tidigare deltagare på Sommarskolan, packa väskan, tvätta, växla lite pengar, lacka om bilen, ladda mp3:an med böcker och musik och lokalisera passet.
Puh!
Men allt detta är bara en bisak... när man just kommit från sitt första ultraljud på Östra. Erikas och min bastard (vi är ju ändå inte gifta) går under arbetsnamnet "Ärtan". Om vi tittar på den första bilden av Ärtan och jämför med fadern från samma vinkel så ser vi redan likheter. Ni ser va?! Näsan, skallen... Inte helt olikt den här killen heller...
Shit va häftigt det var att se det lilla hjärtat slå. Man får liksom en helt annan syn på saker och ting. Ärtan såg ut att må bra och låg och kliade sig i pannan på fotograferingen. Jag antar att han/hon inte ville vara med på bild. Se där! Ännu en likhet med farsan...
Nu är det turboplanering och fixande ända fram till söndagkväll, då planet lyfter mot Thailand. Det är runt 30 grader där nere men fortfarande på gränsen till regnperiod, så vi hoppas på korta (eller inga) skurar och mycket sol.
Nu kör vi!
Puh!
Men allt detta är bara en bisak... när man just kommit från sitt första ultraljud på Östra. Erikas och min bastard (vi är ju ändå inte gifta) går under arbetsnamnet "Ärtan". Om vi tittar på den första bilden av Ärtan och jämför med fadern från samma vinkel så ser vi redan likheter. Ni ser va?! Näsan, skallen... Inte helt olikt den här killen heller...
Shit va häftigt det var att se det lilla hjärtat slå. Man får liksom en helt annan syn på saker och ting. Ärtan såg ut att må bra och låg och kliade sig i pannan på fotograferingen. Jag antar att han/hon inte ville vara med på bild. Se där! Ännu en likhet med farsan...
Nu är det turboplanering och fixande ända fram till söndagkväll, då planet lyfter mot Thailand. Det är runt 30 grader där nere men fortfarande på gränsen till regnperiod, så vi hoppas på korta (eller inga) skurar och mycket sol.
Nu kör vi!
3:e november, 2008. Kl. 21:27
påbörjades det här inlägget... För tillfället så går dagarna lite väl fort. Jobbar 11-19 och hinner klämma in lite träningspass på morgnarna. Sen skall det fixas med Sommarskolan, drickas äcklig vätska som smakar syntetisk hallon och diskas. Diskmaskinen krånglar igen. För åttonde gången... Man vänjer sig fort vid att ha diskmaskin. Den där hallonvätskan var bara en liten shot. Något som ingick i vårt vaccineringspaket vi bestämde oss för inför den kommande resan.
Jag skall göra min sista dag på jobbet imorgon. Det är ett möte med närmsta chefen och en lunch med mina närmaste kollegor. Någon slags avtackning för den tid som varit. 11 år ganska så precis. Nu vänder vi ett nytt blad i boken liksom.
Jag ska avboka ett möte, på ultraljud på fredag och så skall jag försöka göra första träningen (innebandy) på över ett år på onsdagkväll. Känns som det är lite för många saker som skall hinnas med fram till söndagkväll.
Ja just det. Jag skall hinna in till Arbetsförmedlingen oxå och anmäla mig som arbetssökande. Det blir på onsdag det.
Tar lite elektronisk semester i två veckor. (Om man nu inte räknar in lite fuskande med iPod och några Lost-avsnitt på den)
Har dragit ett och annat dragskott på rinken i Klubbhuset och längtan efter att få lira lite innebandy är rätt så stor. Jag är bara rädd att jag är bedrövligt dålig nu. Jag har en bra bit kvar tills jag kan springa ordentligt tror jag. Ska jogga runt på onsdag och känna lite. Funderar på att låna med en Curve och testa några dragare.
Jag skall göra min sista dag på jobbet imorgon. Det är ett möte med närmsta chefen och en lunch med mina närmaste kollegor. Någon slags avtackning för den tid som varit. 11 år ganska så precis. Nu vänder vi ett nytt blad i boken liksom.
Jag ska avboka ett möte, på ultraljud på fredag och så skall jag försöka göra första träningen (innebandy) på över ett år på onsdagkväll. Känns som det är lite för många saker som skall hinnas med fram till söndagkväll.
Ja just det. Jag skall hinna in till Arbetsförmedlingen oxå och anmäla mig som arbetssökande. Det blir på onsdag det.
Tar lite elektronisk semester i två veckor. (Om man nu inte räknar in lite fuskande med iPod och några Lost-avsnitt på den)
Har dragit ett och annat dragskott på rinken i Klubbhuset och längtan efter att få lira lite innebandy är rätt så stor. Jag är bara rädd att jag är bedrövligt dålig nu. Jag har en bra bit kvar tills jag kan springa ordentligt tror jag. Ska jogga runt på onsdag och känna lite. Funderar på att låna med en Curve och testa några dragare.