Snöyra... knappast va?

Har ett sånt uppdämt shoppingbehov, så jag vet inte vad jag heter. Går och drömmer om en galen klädresa nånstans. Det blir ju inte bättre när Jessica och Ulla på jobbet drar till New York 4 dagar för att köpa in prover...

Jag vill oxå! (Sa han trumpet och så där lite 12-årigt, tittandes ner i backen)

Det känns som att det snart är läge för Bore att dra nånstans. Gärna imorgon. Kungen av kyla har regerat för länge. Det kan vi väl konstatera nu va?

Men mina älsklingar har ändå varit ute nån dag när det var soligt. Jag har bildbevis...


Nej, vi har inte köpt de där brillorna till Bella. Hon bara provade.
Själv sitter jag i ett kontor ämnat för två personer egentligen. Jag är inklämd mot en glasvägg med ryggen mot fönstret och har ingen direkt känsla vad det är för väder ute. Det kan lika gärna vara grått. Då får man inte panikångest över att man missar soltid. Det kommer snart. Känns som man längtar efter det där riktigt mycket nu.

Allt ute just nu är bara grått. Har ni tänkt på det? Inte ens snön är så där colombianskt kokainvit längre. Nä, nu är det Svenskt, grått och lite grusigt. Gothenburg at it's best! Det enda som faktiskt är vitt är alla människors hud. Min är på gränsen till genomskinlig och Christian Bale i The Machinist ser ju riktigt solbränd och välmående ut jämfört med mig.

Eller välmående... nu tog jag nog i. Det är inte mängden kroppsfett utan det är färgen vi pratar om här. Ingenting annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback