En helt vanlig torsdag. Inget konstigt alls...

Jag har märkt att jag har en otrolig förkärlek för ... Ja, tre punkter alltså. Det säger väl en hel del om mina kvalitér som människa i en ganska dålig bemärkelse. Det vill säga att det mesta sker i mitt huvud och väldigt lite kommer ut. Stundtals. Jag har ett gäng "snappy comebacks", svar på tal alltså, men sällan kommer det ut. Jag säger kommentarer, tänker tankar, för en dialog... men det sker nästan uteslutande i mitt huvud. Se där, tre punkter igen. I love 3 punkter. Det ger en möjlighet att tolka fortsättningen som man vill. I mitt huvud vet jag precis hur jag tänker att det skall vara och jag tycker det är uppenbart men det kanske inte alltid är det. Frustrerande stundtals enligt min kära sambo. Jag förstår henne...

Thailand, 2008



Konstig tanke kanske men det är ändå torsdag. Det var det jag och parallellslalompolarn Anton konstaterade över en fläskfilé, potatisgratäng med bea-sås, alldeles för många glas vin, kaffe och glass. Det är ju ändå torsdag.

Kul match på VM. Blev lätt besviken på Fotbollskanalen.se idag för övrigt. En god vän skickade ut en outlook-fix, som gav mig ALLA VM-matcher som möten i Outlooks kalender. Där stog det att Argentina spelade förmiddagsmatch idag. Men när jag gick in på Fotbollskanalen och kollade spelschemat, så stog det att Argentina - Sydkorea spelades 20.30. Gött tänkte jag. Det här kan bli riktigt bra. Och det blev det. 4 - 1. Det var bara det att matchen gick på förmiddagen.

Tacka vet jag Lippi! Vänta bara...



World champion... still!


Nu fick vi som tur var en jätterolig match i Frankrike - Mexico. Det är så här det skall vara. Tempo, chanser, en buskigt ögonbrynad man som haft hela världen emot sig men ändå skiter i vad alla tycker och alltid, ALLTID, gör något oväntat. Vi snackar Raymond. Alla älskar uppenbarligen inte Raymond!



Hur kan man INTE ha musche med den skäggväxten?!?


Så många namnkunniga lirare. Ändå byter de in en helt (för mig) okänd anfallare mot Anelka. Har jag så dålig koll på Franska ligan?! Tydligen...

Anton har trillat hemåt, och jag sitter och bloggar. Satt precis innan och tittade igenom gamla kort. Semestrar i Grekland och Thailand och just nu längtar jag bara efter Erika. En dag utan henne är en dag för mycket. Skönt att känna så ändå även om det är jobbigt just nu. Jag har två fantastiska tjejer.



Torsdag. Det innebär att jag skall jobba imorgon igen. Har känts som helg redan igår. Märkligt.

Har gjort så mycket nyttigt idag. Det känns som en kväll utan Bella frigör så mycket tid, på gott och ont. Man är ju van att ha nån 5-minutare över här och nån kvart där. Helt plötsligt har jag haft en hel kväll. Sen är man väl störd som använder den kvällen till att rensa källaren. Jag bar ut hela källaren, gick igenom lådor och slängde och ränsade ut och bar in den igen. Hann diska, vattna blommorna och dra om lite sladdar till modemet oxå. Kul kille...

Vägde in igår på återbesöket av jobbets hälsoprofil. 85 kilo. 85 KILO! Det var nog nåt decennie sen jag var nere på de vikterna. Visst, har säkert tappat 10 kilo muskler men jag var uppe på 97 en gång i tiden. Vilken skillnad ändå.

Har ett löfte att dela med mig av. Jag kommer INTE ATT SE PÅ NÅT J-A BRÖLLOP I HELGEN. Jag har inte följt det överhuvudtaget och är ändå helt uttråkad och nästan förbannad över allt ståhej. Men så är Vickans nya man (rikets nya konung eller?!) så in i bänken tråkig. Snacka om stöpt i en form. Han ger ungefär lika mycket tillbaka som en...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback