En inverterad Nelson Dida
Vaknade imorse en bit innan klockan 6 av att en geting försökte ta sig ut genom fönstret, sådär som bara en geting kan göra. Med ett minne kortare än en guldfisk så försökte den flyga igenom fönstret som nån superhjälte. Vanligtvis brukar ju superhjältar bli just superhjältar när de blir bitna av någon strålningsskadad spindel eller utsatts för gammastrålar av misstag och antagligen hade den här getingen drabbats av båda orsakerna... helvete vilken stor geting. Den var i storleksklassen Don't-fuck-with-me.
Storleken skapade oxå en del bzzzzz:ande när vår superhjälte inte lyckades teleportera sig ut i friheten. Själv blev jag mer och mer irriterad och även mer och mer vaken. Till slut gick jag upp och tänkte släppa ut getingen. Så trött på hela situationen blev jag och det vill inte säga lite...
Av fyra fönster så valde naturligtvis vår superhjälte det fönstret som bara en superhjälte kan öppna. Efter en halvminuts knuffande och stånkande så gav fönstret med sig och under gnisslande klagoläten så knarrade fönstret motsträvigt upp och superhjälten lyfte mot friheten. Dagens goda? gärning var avklarad och jag kunde lägga mig igen.
Jag rakade mig imorse och den här gången något försiktigare än förra gången. Då gjorde jag nämligen en något okoncentrerad rakning med vänstern, som gav en helt ny frisyrdetalj på min renrakade skalle. Vet inte om ni vet om detta men jag kan avslöja att det är bäst att dra rakhyveln i raka drag och inte i sidled!!! Mina tre rakblad skapade nämligen en eller rättare sagt tre snygga sidbenor à la Nelson Dida.
Han har om ni inte visste det den egenheten att han rakar in mönster i sin frisyr. Men har man ingen frisyr får man ju vara påhittig...
Storleken skapade oxå en del bzzzzz:ande när vår superhjälte inte lyckades teleportera sig ut i friheten. Själv blev jag mer och mer irriterad och även mer och mer vaken. Till slut gick jag upp och tänkte släppa ut getingen. Så trött på hela situationen blev jag och det vill inte säga lite...
Av fyra fönster så valde naturligtvis vår superhjälte det fönstret som bara en superhjälte kan öppna. Efter en halvminuts knuffande och stånkande så gav fönstret med sig och under gnisslande klagoläten så knarrade fönstret motsträvigt upp och superhjälten lyfte mot friheten. Dagens goda? gärning var avklarad och jag kunde lägga mig igen.
Jag rakade mig imorse och den här gången något försiktigare än förra gången. Då gjorde jag nämligen en något okoncentrerad rakning med vänstern, som gav en helt ny frisyrdetalj på min renrakade skalle. Vet inte om ni vet om detta men jag kan avslöja att det är bäst att dra rakhyveln i raka drag och inte i sidled!!! Mina tre rakblad skapade nämligen en eller rättare sagt tre snygga sidbenor à la Nelson Dida.
Han har om ni inte visste det den egenheten att han rakar in mönster i sin frisyr. Men har man ingen frisyr får man ju vara påhittig...
Kommentarer
Trackback