Zellén zkriver

På rent Gert Fylking-manér ställer jag mig upp och ropar: ÄNTLIGEN! 7 långa veckor på läktaren, i rehabhelvetet och i löparspåret så är jag tillbaks på planen. Allt för en fot eller en bristning på en sena i hålfoten rättare sagt, som varit lika seg att få ordning på som en kylskåpskall kola. Idag fick jag hoppa in i vår bortamatch mot Tygriket. I sista perioden var det äntligen dax, och två byten senare så hade jag nätat oxå. Befriande på alla sätt. Det var en riktig felträff som knappt orkade över mållinjen men jag var lycklig som ett barn på julafton för det. Vi vann med 6 - 4 efter att vi lett med 5 - 1. Det blev lite rafflande i slutet men vi håller fast vid serieledningen. Ni kan läsa mitt matchref på Pixbo.se/ibf.  Tygrikets klack var uppenbart besvikna... (sorry för påhoppet, men det är ett internt skämt)

Igår orkade jag inte blogga, istället åkte jag ner på stan för en Filippa K Man butiksöppning. Kusinen hade skickat inbjudan när han öppnade en ny butik. Det var champagne, snittar och godis med en housedj som lirade sköna låtar. Med mig lurade jag en polare som jag gick vidare till Babar med och pratade musik med bartendern, kastade basket och tog några bira. Var hemma för att få en god natts sömn och vara lite utvilad till en heldag hos en kund idag.

Efter total radiotystnad från min date för två veckor sen fick jag nu äntligen reda på varför. Det var som väntat, för att jag var för ful, upplevdes som otrevlig och luktade illa. Case closed. Bryt ihop och kom igen...