Basta cosi - Italienkrönika nr. 23
Krönika nummer 23 från den 23 oktober 2001:
***************************************************************************************
Ventitre - Basta cosi
Hela min illusion om det katolska stränga och sexkonservativa Italien föll lika fort som strippans bh. Den förväntade lugna middagen spenderade jag två timmar efter middagens början dansandes på borden med hundratals galna italienare.
En helt vanlig helg har förflutit om man bortser från en helgalen kväll på la Cantina och ett derby utöver det vanliga. Min krönika den här gången börjar i fredags. Då begav jag mig iväg tillsammans med ett gäng kollegor, några med respektive, till ett ställe mitt ute i ingenstans några mil norr om Milano. Jag var stanco morto efter veckan som gått och såg fram emot en lugn middag och sen hemgång så snabbt som möjligt så jag kunde få sova. En kille på jobbet hade bjudit med oss till vad jag trodde var en helt vanlig restaurang.
Väl framme så hamnade vi på en stor parkering med plats för flera hundra bilar. Jag kommer ihåg att jag undrade vad mer för aktiviteter dom hade där ute. Det visade sig när vi klev in i denna jättelokal, att alla bilar skulle till samma ställe. La Cantina var en gigantisk lokal uppdelad på två salar. Den första något större än den längst in där vi hamnade och sammanlagt gick det nog in närmare 1000 personer. Svårt att uppskatta men det var stort. Mitt emellan dessa två salar så var det en kort korridor som hade en liten yta ovanpå sig där ett par killar som skötte musiken och mikrofonen höll till.
Stället såg ut som en omgjord lada med allt i trä. Väggar, långbord och barerna. När vi gick in trodde jag fortfarande, trots storleken på stället, att det blir väl ändå hyfsat lugnt och jag förstod inte varför stället hade ett 20-tal vakter som alla hade platsat i Gladiatorerna. Det fanns inte så mycket att välja på i matväg men det som bjöds bars snabbt fram av alla servitörer och servitriser och kom med jämna mellanrum. Dom höll ett ruggigt tempo ivrigt påhejade av killarna på loftet som tjötade i ett och lirade lite låtar som nästan alltid drog igång värsta allsången. Men fortfarande trodde jag ändå nånstans att det blir nog rätt lugnt ändå.
Nån timme efter vi hade kommit dit så hade vi fått in mat och vin och hade det riktigt trevligt. Jag hade hamnat bredvid dom två galnaste gubbarna i vårt gäng, Stefano och Luca, och när dom satte igång att kasta grejor på varandra så skrattade jag först men när Stefano slet tag i Luca och välte ut 4 - 5 vinflaskor över bordet, fortfarande på ett skämtsamt sätt, så började jag snegla lite oroat på den iskalla vakten som stod 5 meter bort. Han gjorde inte mycket mer än spelade lite med bröstmusklerna och spanade på nån brud antagligen. När sen Luca svarade med att ta en halvliters vattenflaska, öppna korken och spruta ner Stefano plus alla som satt i den omedelbara närheten med denna flaska så såg jag vakten i ögonvrån börja komma gående mot oss. Lägg märke till att vi hade bara varit där i drygt en timme och ingen var ens i närheten av att vara onykter på nåt sätt. När jag sitter där och torkar mig så kommer vakten upp bakom mig och tar tag i Luca som sprutade vattnet. Jag förväntade mig att han skulle få en hand i nacken och släpas ut därifrån men istället hörde jag vakten säga: Ragazzi, Kan ni vänta 20 minuter är ni snälla.
Hakan ner i bordet och ett stort frågetecken ovanför min blöta skalle. Vad är det här? Nu fattade jag vad som var på gång och bara skakade på huvudet. Allsången blir allt mer allmän och jag kunde till och med sjunga med när var 20:e låt var en engelsk låt. Stämningen var på topp och Stefano och Luca hade slutit fred så vid det här laget så hade vi en kanonstämning. Det gick några minuter och helt plötsligt så hörde vi lite mer oljud än innan från ett av de angränsande långborden. Där satt ett sällskap med ett par som uppenbarligen skulle gifta sig snart. In i salen och upp på bordet leddes en tjej klädd i nunne-kläder samtidigt som några servitörer rensade av allt på bordet. Nån annan slängde upp en stol och till min och resten i sällskapets stora förvåning så drog det igång en stripshow 10 meter bort. Nu rensades alla bord av snabbt och det tog väl någon minut innan hela lokalen stog upp på sina bord och kollade in nunnan när hon drog upp den blivande brudgummen och satte honom på stolen.
Några i mitt sällskap såg ut som frågetecken i några sekunder för att sedan börja skratta och hoppade upp på bordet som alla andra. När sen ryktet gick att i andra salen så hade dom en munk som strippade så schappade dom flesta av våra kvinnliga deltagare. Strippan gjorde allt för att förnedra brudgummen eller sig själv, jag har aldrig förstått vilket. Showen var ganska snabbt över och nunnan försvann, antagligen för att bikta sig, eskorterad bort av ett par av vakterna, Hero och Atlas tror jag bestämt att det var. Brudgummen fick ta på sig igen och sen drog gubbarna på loftet igång öset från högtalarna och hela lokalen dansade på borden. Sen lämnade jag bara bordet ett par gånger när jag skulle handla nåt i baren för att släcka min törst. Min skjorta som hade torkat efter Lucas attack var ganska snart blöt igen men min längtan att åka hem och lägga mig tidigt var lika borta som nunnans bh.
Där stog vi och dansade och efter nån halvtimme dök Stefano upp igen. Nu med ett nattlinne, lösbröst (ballonger), sminkad och med en peruk. Han fullkomligt flög mellan alla bord och dansade med alla, mest tjejer. Luca hade fått tag på en videokamera och förevigade detta. Fråga mig inte varifrån men det skall bli riktigt kul att få titta på dom bilderna. Vi dansade några timmar tills vi inte orkade längre och då var det bara att åka hem.
Av nån konstig anledning så gjorde jag inget vettigt på lördagen. Lämnade väl egentligen bara sängen för att gå ut och handla.
Söndagen började med regn men det sprack snart upp och mitt på dan hade det torkat upp och jag begav mig ut på ett uppdrag. Jag skulle skaffa biljett till söndagens derby. Matchen med stort M här i Milano. Inter - Milan. Milanoderbyn är speciella och därför inte helt lätt att få tag i biljetter den vanliga vägen eftersom dom är slut innan man ens hunnit tänka tanken. Så på med inlinesen och siktet inställt på San Siro. Svartabörs-hajarna står utplacerade strategiskt i ett stort område runt arenan så det är omöjligt att missa dom. Jag gjorde en tvärnit vid första bästa och frågade om priset. 150 000 sa han (750 kr). Inte en chans sa jag och satte fart men han ropade på mig direkt. Hur mycket vill du ge frågade han. Jag hade ingen aning och blev säkert lurad men drog till med 120 000 (600 kr). Han tog det ganska direkt så det om nåt är väl bevis på att jag pröjsade för mycket men jag orkade inte bry mig och jag orkade inte leta efter billigare priser så jag tog den. När jag ändå var ute på stan så åkte jag runt halva stan och kom tillbaks 3 timmar senare. Jag käkade och åkte sen till mina italienska kompisar från innebandyn som båda är inbitna Inter-fans. Vi åkte till arenan och kom in ungefär en och en halv timme före avspark. Redan då var de båda klackarna på plats och visade upp en blandning av banderoller och flaggor. Nån timme innan avspark gled några Inter-spelare in på plan och kände på underlaget och Interklacken drog igång så det skakade i hela arenan.
Jag hamnade på första etaget under tak, som tur var, under Milan klacken. Runt mig var det bara Inter-fans så jag stog inte direkt och skanderade Milan Milan. Matchen var bra. Helt fantastisk men Inter gjorde 1 - 0 genom Ventola och det stog sig halvleken ut och det såg inte bra ut. Sen på 10 minuter i andra halvlek så exploderade Milan och dom gjorde 4 mål. Sheva, Contra, Pippo och Sheva igen. Alla 5 målen gjordes på den kortsidan där jag satt. Att sen Kallon reducerade i 90:e på andra kortsidan gjorde inget. Ni skulle sett minerna på mina kompisar. Jag satt med ett jokerflin på läpparna men jag kunde inte med att vråla ut min glädje efter målen. Det hade ju kunnat gå illa. Det enda jag fick ut mig var strax efter 1 - 4: -"Sorry guys" och ett hånflin som skulle fått Nalle puh att hoppa på mig. Men som tur var så är mina kompisar snällare än så. Efter matchen åkte vi och käkade en sen middag. Jag firade och dom satt med tom blick och bara skakade på huvudet. Mitt leende ville inte försvinna och jag tror faktiskt jag vaknade med ett leende på läpparna i måndags morse.
Ciao ragazzi!
Ventitre - tjugotre
Basta cosi - Det räcker så
cronico - krönika
stanco morto - dödstrött
ragazzi - killar (kan också vara blandat killar och tjejer)