Älska dammsugare - hata dammsuga
Efter att ha tagit en sväng ner till Varberg igår så blev det ett kort inlägg som sängfösare sent. Men det hände så mycket så här kommer den längre versionen av min måndagskväll och som bonus blir det tisdagens sjuka Stockholms- och tv-folks-spottingtripp.
Som sagt. Bästa polaren (en av dem) är ju en inte helt obekant profil i innebandy-Sverige och han har sålt in innebandyn på tv4 och har gjort en del jävligt schyssta förändringar i elitinnebandyn. Jag har bara sett konceptet på tv en gång än så länge men jag ville ju se det live också och när Henkan frågade om jag ville haka på ner till Varberg så tvekade jag inte. Skitkul att få se hur det hela såg ut live och dessutom få titta in lite bakom kulisserna som jag skrev i förra inlägget. Att dessutom få Henkans inlägg och kommentarer på varför saker och ting är som de är och hur det funkar är ännu bättre. Så grymt kul att få ta del av.
För det första får jag ju erkänna att jag är grymt färgad av Henkan som jag verkligen ser upp till så ta mina hyllningar som de är; en färgad och hjärntvättad vinklad polares åsikter! :-)
Dock måste ju alla innebandyälskare hålla med mig om att med den nya inramningen så ser det jävligt läckert ut. Äntligen slipper vi idrottshallar med linjer i golvet för allt från tennis till goalball, ja... d.v.s. linjer för 14 olika sporter som gör det helt jävla omöjligt att se bollen. Typ som i SVT:s inlägg från Tibblehallen för några dagar sen. Det kändes unket handbolls-åttiotal lång väg. Sen klagar folk på att det är sterilt och grått och trist. Men va fan. Släpp hörnflaggan och se hur jävla bra man ser bollen istället. Se hur bra det här kan bli på sikt. Och hade ni hört vad jag hörde, nämligen att sportmänniskor på tv (som vanligtvis sett ner på innebandyn) sagt att innebandy nu har lyfts nåt oerhört genom hela det nya konceptet, så hade ni fattat hur mycket det här kan betyda för innebandyn i längden. Det är kul att alla innebandynördar sågar den nya sändningen p.g.a. den så omtalade kameravinkeln. Det innebär ju att de bryr sig men efter att ha diskuterat vinklar och annat med Henkan och hört hans argument och vänt och vridit på dem så känns det helt klart som en bra grej för den allmänna idrottspubliken OCH för innebandyn. Helt plötsligt kan en vanlig Svensson se en innebandymatch och följa med i spelet. Trots att de inte kan innebandy. Och det är då det kan bli en riktig publiksport mina damer och herrar. Att innebandykännare föredrar vinkeln från långsidan beror ju på att de kan följa spelet därifrån även om de faktiskt inte ser bollen fysiskt i alla lägen då de ändå vet vart bollen är på väg, de vet vart i banan det kan bli målchanser och de vet hur spelare rör sig på banan. Nog om det.
I och med att jag tog rygg på kompisen så fick jag träffa en hel del av roddarna kring tv-produktionen och vi fick även vara med på Warbergs sponsorträff innan matchen där det bjöds på mat och intervjuer med förbundskaptenen Göransson och Warbergs tränare Isaac. Idol-Patrizia sjöng ett par låtar och sen var det matchdax. Inramningen var magnifik med ett fullsatt arena och som vanligt en publik som verkligen lever sig med i matchen. Det är så man vill att det skall se ut jämnt. Hamnade bredvid en välkänd innebandytränare, vi kan kalla honom Runar, sista perran och vi satt och sågade lite tillsammans. Kimmo fick sig en rejäl slev och Warberg överhuvudtaget men 10 - 5 trots att vi tyckte de spelade riktigt dåligt. Det tyder på styrka. Och vilket powerplay de visade upp. Eller skall vi säga att Faluns målvakt inte hade sin bästa kompis i första stolpen. Väldigt många mål släpptes just där och det är aldrig ok. Det är sånt som kan få ett helt försvarsspel att rämna.
Nog om måndagen. Idag tog jag tåget upp till fjollträsk som en icke namngiven Pixbotränare uttryckte sig. Var uppe idag på två möten med jobbet och sitter nu på tåget hem efter att ha hunnit med mötena och en fika med de två kompisar jag har som jobbar på TV4. Fick en guidad tur i TV4-huset där jag hann med att både hälsa på the big boss; Jan Scherman och dessutom hann vi störa Tone mitt i en väderinspelning. Hon kläckte kommentaren -"Jag håller på att spela in vädret bara" och jag och Henkan tittade på varandra och tänkte väl nåt i stil med: "No shit?!" Vi gick vidare och jag tittade snett på Bengt Magnusson och blev förbipasserad av sportankaret Suzanne Sjögren samtidigt som Peppe Eng satt i ett hörn och snackade med någon kollega. Innan rundvandringen höll jag på att gå rakt in i Peter Settman i matsalen. Det kändes nästan lite overkligt faktiskt. Man har ju sett dem så ofta i tv men aldrig i verkligheten. Kul att få en kropp till alla ansikten. Efter rundvandringen hann vi med en sväng till Idol-studion där jag drömde mig bort för en stund.
Efter lite härligt soffhäng hos Henkan längtar jag nu ner till sängen på Utlandagatan där jag numera inte sover ensam längre då jag och tjejen (formerly known as "min f.d. flickvän") flyttat ihop igen och vi numera båda är borta från singellivet igen. Berättar inte mer än så i det här mediet. Bara att jag numera är lika lycklig som jag var olycklig för några veckor sen. Och det vill inte säga lite.
Jag satt på centralen i Stockholm och väntade på tåget och min blick gled över reklamskyltarna då jag fastnade på en damsugarreklam. Siemens eller Volta tänker ni då kanske? Nej ...det var reklam för de förrädiskt goda kaffetillbehören från Delicato som vi kallar dammsugare. Ni vet de där chokladiga som är gröna på mitten. Och då slog ironin ner som en Kimmoprojektil i Falunnätet:
Hur kan det vara så tråkigt att dammsuga när jag älskar dammsugare?