Zellén zkriver

Efter två milenlopp i söndags och tisdags så var det dax för vanlig innebandyträning igår. Det var tunga ben som skulle mjukas upp innan passet i Mölnlycke och jag körde min vanliga rehabuppvärming med löpning, streching, några övningar och mer stretching. Det tog väl 25 minuter. Sen var det innebandy i lite mer än en timme. Redan där var jag rejält trött. Sista kvarten hängde jag på klubban som genom ett under höll hela passet. 

För dagen hade jag letat upp mina värmebyxor. De har en liten nackdel och det är att de sitter lite för tight om låren. Detta gör att blodtillförseln är sådär vilket i sin tur leder till mjölksyra och krampkänningar ganska snabbt. Vi var sex gubbar i vår femma så som vanligt fick jag lira vänster- och högerforward, center och vänsterback. Men det gick rätt hyfsat med tanke på omständigheterna. 

Efter att jag flämtandes stapplat av planen i jakt på lite vatten så var det dax för Gith att sätta klorna i oss och onsdagens friskis och svettis-pass på 50 minuter klarades av. Eller ja... genomleds. Det var ett tag sen vi körde det här passet och man kan tro att övningarna inte är så jobbiga men gissa om jag har fel.  

Två timmar och tjugo minuter efter att jag började springa runt tjärnet så fick jag, med krampkänningar i båda vaderna, äntligen dra av mig kläderna och ta en välförtjänt dusch. Får väl konstatera att matchtempot är lika närvarande som Henke Larsson i en tv-intervju.

Ikväll blir det PW - Täby i Lisebergshallen. Då är det matchreff-skrivande som gäller. Kul som vanligt!