I'm singing in the regn...
Vaknade sent idag och konstaterade att allt är som vanligt. Becksvart ute trots att klockan var åtta. Regnet strilade ner och en januarionsdag i Göteborg känns ungefär som att promenera en mil i ett par skor som är en storlek för liten. Tur att vissa saker lyser upp i mörkret. Att jag är nykär skadar ju inte...
Grinigheten på gårdagens träning var efterlängtad! Det gnälldes och det spelades fult och ALLA ville vinna till varje pris i internmatchen. Underbart. Kan vi hålla den inställningen så vinner vi resten av matcherna. Gnället låter kanske negativt men det var det inte. Det var ett bra gnäll... som visar att alla vill! Längtar till matcherna på torsdag och fredag. Bra att så många var heta, för det behövs när vi lirar så tätt. Det känns lite som att dessa båda matcherna är nyckeln till seriesegern för oss. Grejar vi det här så visar vi riktig styrka. Har liksom på känn att vi löser detta!
Sitter på jobbet och tar en kort paus, så jag håller mig kort. Får bjuda på en ny del från Italien... del 11 kommer här:
******** *************** ***************** ************* ********
Nu var det riktigt länge sen jag avyttrade några väl valda ord om livet här nere. Det beror på att jag har haft semester och vägrat befatta mig med nån dator över huvudtaget. Det behövs lite datorfria dagar när man häckar framför en 10 timmar om dagen. Men nu är jag tillbaks igen och skrivklådan vill inte hålla sig borta. Så varsågoda och håll till godo!
Jag har gjort mitt första besök på posten här nere strax innan påskhelgen. En inte helt tråkig erfarenhet. Jag skulle posta ett paket till Sverige faktiskt. Nu är vi där igen med det svenska tillvägagångssättet. När jag kom in så var det en kö på 10 personer. Pavlos hundar skällde på mig och jag ställde mig i kö. Det sitter i ryggmärgen. Det är svårt att förklara för en ickesvensk men det bara finns där. När jag sen efter några minuter äntrade luckan och visade upp mitt paket så bara kassörskan log åt mig och pekade på några kassor som var runt hörnet. Där var det minsann ingen kö. Men så bra kunde det ju inte vara tänkte jag givetvis. Men det var det. Så jag knallade över till nästa kassa och åter igen visade jag upp mitt paket. En annan kassörska började spruta ur sig ord i ungefär samma takt som vilken radiosportkommentator som helst. Jag körde mitt standardsvar: -”Non parla italiano, Inglese? Det resulterade i en ny kulsvärm med fräscha ord och jag tittade mig omkring lite försiktigt. Jag hade tur den här gången för bredvid mig stog en lång vacker sak som tittade ner på mig bakom sina blåtonade solbrillor. Hon tittar inte ner på mig på nåt överlägset sätt, det var bara det att tjejen var närmare 190 centimeter lång och vacker som en dag. Bella. En riktig amazon. Hon gav mig en kort översättning på engelska och efter lite dividerande så visste kassörskan vad jag ville och allt var ordnat. Mille grazie e buona Pasqua!
Mina föräldrar landade på Linate i påsk. Det är Milanos näst största flygplats efter Malpensa. En planerad vecka blev till en helg men på den hann vi med att hälsa på mammas kusin som fyllde 70 den helgen. Stor middag på alla tänkbara sätt. Det var inte bara mycket folk, det var oerhört mycket mat. Jag fick träffa 4 av mina 6 sysslingar som bor ett par mil utanför Milano. Mycket roligt och jag lär höra av mig till dom framöver när jag kan kommunicera med dom. På middagen kunde mammas andra kusin som bor i Bologna tolka. Hon har bott i Sverige så hon kunde lite svenska och när inte det fungerade så kunde mamma göra sig förstådd på italienska. Mycket mat var det jag. Håll i er nu. Vi började med skinka av olika typer. En mycket vanlig antipasta (förrätt) här nere. Antipasta numero 2: skaldjursröra med räkor, kräftor och allt vad det nu var. Antipasta numero 3: Nästa rätt var en tallrik risotto. Ris med svamp i. Antipasta numero 4: Bestod av friterad bläckfisk. Sen kom pastan. Det trodde jag definitivt att det skulle vara huvudrätten men nej då. Det var bara en förrätt till. Sen var det äntligen?! dax för huvudrätten som bestod av lammkött med kokt potatis till. Allt detta rundades av med ett par efterrätter. Det var nån typ av kaka som kan jämföras med en blandning av vår sockerkaka och ett sött bröd först. En skål med glass och lite blandade frukter i sist. Om jag var mätt? Simmar enbenta grodor i cirklar? Skiter björnen i skogen? Sover Dolly Parton på rygg?
Eter helgen så blev det snabba ryck och lite ändrade planer vilket resulterade i att jag landade på Landvetter på tisdagkväll och hade semester ”hemma” ända tills söndagen. De här dagarna hann jag med att träffa VÄLDIGT många. Inte alla som man ville men jag täckte upp en stor del av mina närmsta kompisar. En höjdare var när vi korkade upp sista flaskan av El Vilblicko när vi för sista gången samlades i lägenheten på Vidblicksgatan där vi firade av Jacko till Australien, Berna till Stockholm och jag själv till Milano.
En annan höjdare var Liseberg på söndagen när jag åkte farfarsbilarna med min favvis systerson. Det är en svårslagen händelse när man får en bamsekram från den lilla krabaten på nästan 3 år.
När jag var hemma fick jag även reda på att det finns innebandyklubbar här nere. Så sagt och gjort, när jag kom ner hittade jag två hemsidor som två milanesiska klubbar hade. Jag drog iväg ett mail till en av klubbarna och några timmar senare fick jag ett svar. Dom tränar en gång i veckan. Måndagar 19.00 – 21.00. Eftersom det var måndag så var det inget att tveka på. Efter att ha fått tag i adressen så tog jag en taxi till hallen och några minuter senare äntrade jag FC Milanos träning. Jag kom in och möttes av 8 – 9 killar som tittade lite undrande på mig innan jag på engelska sa vem jag var. Då föll poletten ner hos Simone som jag hade mailat. Han presenterade sig för mig och introducerade mig för dom andra. Laget hade spelat ihop i 5 år och trodde fram tills för två år sen att dom var de enda som höll på med den här sporten i världen. Simone är aktiv i italienska förbundet som har blivit invalda i den internationella innebandyfamiljen i år. Det finns 8 lag i italien och runt 150 spelare och deras serie är 4 helger där de spelare flera matcher på samma dag. 2 ggr 20 minuter på en plan som är 24 meter lång. Man spelar 3 utespelare och en målvakt. Målen är faktiskt dom officiella som vi använder i Sverige. Jag fick också reda på att det finns en sportbutik där man kan köpa innebandyprylar. Nivån på spelet är riktigt dåligt! Jag tror att alla licenserade lag och dom flesta korplagen i Sverige skulle sopa banan med dessa lirare men jag får väl se om jag kan ge dom några tips. Jag lär fortsätta att lira. Deras sista två matcher är nämligen den 20 maj i Florens. Tyvärr har inte mitt lag med toppstriden att göra och dom italienska mästarna är redan klara. Men att lira bortamatch i Florens är ju nåt jag alltid velat göra. Dom skall på en turnering till Schweiz helgen efter också. Kanske kan vara nåt. Jag får bara se till att skicka ner mina klubbor så man kan lira ordentligt...
Italienska / svenska
buona pasqua – glad påsk
ufficio postale – postkontor
pacchetto – paket
allenare - träna
traguardo - mål
Ciao tutti!