Vita hjässor

Julen bringar inte bara julefrid och en upplyst höststad. Några extra kilon kommer som ett julkort på posten samtidigt. Efter att ha missat träningen de senaste två veckorna för jobb så är det bara att inse att formen inte är direkt matchlik. Däremot så mår själen bättre än någonsin. Nedvarvad, omhändertagen och bortskämd, precis som det skall vara i dessa tider.

Igår trillade jag och min flickvän ner på stan och browsade i julreasidorna. Ett par timmar räckte mer än nog och i varje butik jag gick in i gav bara känslan av att jag ville därifrån. Tittade lite slött men kunde inte få det där köpsuget eller lusten att hitta nåt fynd. en starkt bidragande orsak var väl att jag kände att pengarna ändå inte fanns där, så egentligen är jag rätt tacksam att inget blev inhandlat. Bytte en tröja och tjejen bytte lite underkläder och så satte vi oss och fikade istället.

Vi skulle nämligen gå och se Arn på bio. En lagom jobbig aktivitet en annandag. Bion var fullsatt och som tur var så satt inga tvåmetare framför oss. Ni som varit på Palladium vet att nivåskillnaden på bänkraderna inte är särskillt imponerande. Allra längst bak satt vi, på balkongen.

Mina förväntningar var sjukt låga inför filmen och bara det faktum att det är en svensk film sänker kraven några nivåer. I det hela så kändes ändå filmen hyfsad. Men då försökte jag verkligen se den med okritiska ögon. Skådisarna höll verkligen olika klass. Varje gång broder Guilbert (Vincent Perez) syntes i rutan t.ex., så höjdes nivån avsevärt. Samma sak när Saladin (Milind Soman) visade sig. Cecila Algotsdotter (Sofia Helin) däremot kändes inte helt hundra. Hon är förresten känd från Masjävlar sen tidigare. Nivån på filmen kändes oerhört ojämn. Kanske var det bara så att man är ovan vid en sån här typ av film där det pratas svenska. Stora stygga elaka krigare med mord i blicken och så skriker de inte -"i will kill you" utan -"jag skall döda dig" typ. Jag kan inte sätta fingret på det riktigt men som jag konstaterade igår: Den är tillräckligt bra för att jag vill se nästa.

Jag vet inte om jag såg fel men vid en närbild av Arn, en närbild där man går extremt nära, så såg det ut som Arn hade linser på sig. Men det kan väl inte stämma?!? Jag måste ha sett fel. För sådana nybörjarmisstag kan man väl inte göra i en sån här stor produktion. Sen hade alla munkarna en löjligt tydlig nyansskillnad på ansiktsfärgen och hjässan. Typ jag-har-precis-rakat-huvudet-för-att-spela-in-film-och-är-lika-vit-som-spöket-Laban-på-hjässan. Det var något jag störde mig på helt klart. Betyg underkänt till den hudnyans-ansvarige.

Annars får filmen godkänt. Väl värd en titt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback