Lycka är att slå en felpass!

Igår var ett stort steg i riktiningen att komma tillbaks från min bristning. Jag gjorde en hel innebandyträning och spelade tvåmål. Kändes helt underbart. Jag joggade mest på plan men jag kunde vara med ändå... Nu återstår det kanske bara två veckor innan jag kan köra för fullt. Planen är att gästspela hos damerna i nästa vecka. Måste ta det steg för steg. Ruskigt svårt att inte gå på för tidigt. Men har jag haft tålamod de senaste fyra månaderna så är det inte så svårt att hålla i det några veckor till.

Jag körde min vanliga halvtimmesuppvärmning innan passet, med löpning i 10 minuter, stretching, bäckenlyft och benböj och till sist mer stretching. Sen var det vanligt innebandypass med uppvärmning av målisarna och tvåmål. Jag var som ett barn inombords och typ andra skottet började jag fingra på bladet och var missnöjd med materialet. Man lär sig aldrig...

Längtar som en barnunge till julafton till nästa träning. Förhoppningsvis på måndag med Ibk:s damer. Om de inte är för många på träningen. Skall nog hinna med en långlöpning och nåt rehabpass till innan dess... Har kört rehab imorse på gymmet som vi har här på jobbet. Det var sjunde dagen i rad med träning. Skönt att komma igång. Vägde in på 90,2 imorse. Det är på väg åt rätt håll... Bör väl ligga runt 90 men kan jag gå lägre blir det mindre påfrestande på mina gamla muskler och så kanske jag håller bättre än förra året. Den som lever får se!

Nu tar vi helg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback